Bostadsbyggandet föll kraftigt men krisen blev kortare än befarat I Sverige hade vi en bostadsbyggnadskris 2009. Det totala byggandet minskade med 10 procent varav nyproduktionen av bostäder minskade med hela 42 procent. Motsvarande utveckling kunde vi se i många europeiska länder, även om Sverige nu har återhämtat sig bättre än många andra. När finanskrisen slog till hösten 2008 befarade en del att det skulle bli en upprepning av 90-talskrisen, då 40 procent av byggnadsarbetarna var arbetslösa när det var som värst. 90-talskrisen slog hårt mot byggbranschen eftersom den var både djup och långvarig. Nedgången blev påtaglig hösten och vintern 2008/2009, men tvärtemot vad många hade befarat, inte särskilt långvarig. I media har det den

senaste tiden rapporterats om en kraftig uppgång i bostadsbyggandet, men jämförelsen i statistiken görs med 2009, som var ett katastrofår. Det ger en missvisande statistik.

Det byggs för lite hyresrätter
2007 påbörjades 28 000 nya bostäder, 2008 knappt 22 000 och 2009 ca 17 000 nya hus och lägenheter. I år når vi kanske upp till 24 000 nya bostäder och 2011 27 000.

Det är alldeles för lite. Det kan delvis förklaras med att för få nya hyresrätter byggs. Då Sveriges befolkning och även bostäder trots allt har en begränsad livslängd, borde det byggas ca 40 000 nya bostäder (småhus, bostadsrätter och hyresrätter) per år. Vi är aldrig i närheten ens under ett enskilt år.

Vi har haft ett för lågt bostadsbyggande under 20 års tid
Under 20 års tid har det byggts för lite bostäder i Sverige, vilket Riksbanken uppmärksammade i sin senaste penningpolitiska rapport. Byggnads Bostadspolitiska program, som vi presenterade i somras, visade att ytterligare 200 000 bostäder borde ha byggts de senaste 20 åren om vi hade haft ett normalt bostadsbyggande. Det finns nu ett ackumulerat behov av nya bostäder och därför är det viktigt att skyndsamt nå upp till en rimlig nivå.

Bostäder har betydelse för tillväxt och bra arbetsmarknad
Tillgång till bostäder har stor betydelse för tillväxt och för en väl fungerande arbetsmarknad. I Sverige är vi ca 9 miljoner invånare och det finns grovt räknat 4 miljoner bostäder. Om vi bygger 40 000 bostäder per år betyder det att vi räknar med att det ska hålla i 100 år. Med en takt på 25 000 bostäder, som 2010 och 2011, behöver de användas i ca 160 år. Tror vi att de gör det?

Sverige befinner sig i bostadsbyggandets bottendivision
Irland, som har hälften så stor befolkning som Sverige, byggde under toppen av sin byggboom 86 000 bostäder per år. Det var för mycket men Sverige befinner sig i bottendivisionen när det gäller nyproducerade bostäder i förhållande till befolkningen eller bostadsbyggande som andel av BNP. I våra nordiska grannländer har det i genomsnitt byggts dubbelt så många bostäder per 1 000 invånare under de senaste 10 åren – jämfört med Sverige.

ROT-insatser behövs
Samtidigt finns stora renoveringsbehov i de bostäder som byggdes under miljonprogramsåren på 60- och 70-talen. Byggnads har länge krävt ROT-insatser för att snabbt få igång renoveringar när tusentals byggnadsarbetare är arbetslösa.

Förslag från Byggnads har gett resultat
Regeringen visade tydligt under förra mandatperioden att man inte ville spela någon aktiv roll i bostadspolitiken och att det är marknaden som ska se till att tillgång och efterfrågan på bostäder möts. Efter förslag från bland annat Byggnads har den nya regeringen nu samlat bygg- och bostadsfrågorna i Socialdepartementet och med ett ansvarigt statsråd. Förhoppningsvis ser man nu behovet av att ta politiska initiativ men det är fortfarande ”upp till bevis”.

Byggnads bostadspolitiska program ”Bygg för framtiden”.