Det är därför jag blir irriterad när Sören Wibe i storstilad kappvändarstil byter från Socialdemokraterna till Junilistan. Till detta har han mage att åberopa Byggnads förlust i EG-domstolen i Laval-målet som en orsak till partibyte och varför man ska rösta på honom. Det är konstigt att Sören Wibe aldrig hörde av sig till mig när han var socialdemokrat och det blåste som mest i debatten. Jag tycker att Sören Wibes politiska trovärdighet är lika med noll.

Under den debatt som har varit i höstas kring Laval-målet och ratificeringen av Lissabonfördraget ville jag och fler med mig att vi skulle avvakta med ratificeringen. Nu blev det inte så. Men jag drar inte slutsatsen att vi ska gå ur EU eller ge upp. Istället är det ännu viktigare att de bra krafterna förenas för ett löntagarnas Europa.

Den socialdemokratiske EU-parlamentariken Jan Andersson har lag fram ett förlag som också EU parlamentet ställer sig bakom. Det handlar om att öppna upp delar av utstationeringsdirektivet för att förhindra att EG-domstolens dom får orimliga konsekvenser. Detta säger kommissionen nej till.

Det är därför oerhört viktigt att vi får vänstermajoritet i det kommande EU-valet så att vi får ett rött Europa. Tro inte att Junilistan kommer att försvara löntagarnas rättigheter. Eller ännu värre – att Sverigedemokraterna skulle få något mandat – då har vi verklig främlingsfientlig högerpolitik framför oss. Risken är också stor att man låter bli att gå och rösta – vi har onekligen en stor utmaning framför oss.

Trots utmaningen inför det kommande EU-valet skulle jag aldrig få för mig att ge upp. Det är när det blåser som hårdast som det gäller att tro på sina idéer och värderingar. Var och en av oss har ansvaret att utnyttja den demokratiska möjlighet vi fått att påverka vilka som representerar oss i EU-parlamentet. Jag tänker rösta rätt och rösta rött – du hänger väl med.