Som alla vet och som många av Byggnads medlemmar smärtsamt har fått erfara så är vi inne i en djup lågkonjunktur med låg efterfrågan och hög arbetslöshet. Det finns all anledning för oss inom byggbranschen att med gemensamma krafter få till stånd politiska åtgärder för att förhindra att krisen blir ännu djupare.
Jag har vid många tillfällen hävdat att regeringen omedelbart måste se till att ROT avdragen också införs för kommersiella fastigheter. Miljonprogramområdena i storstadsregionerna är i stort behov av renovering och vi vet att varje byggnadsarbetare sätter tre andra i arbete. Här har regeringen chansen att få till stånd bättre boendemiljö för de mest utsatta och samtidigt som man genomför en bra arbetsmarknadspolitisk åtgärd.
Nu skulle man kunna tro att vi i branschen är eniga för att ha en gemensam front mot våra beslutsfattare. Så är det inte. För ett tag sedan var ledande företrädare för Svenskt Näringsliv och några av dess branschorganisationer ute och krävde lönestopp, lönesänkningar och försämring av anställningstryggheten.
Jag är inte överraskad. Så har det varit varenda gång det är lågkonjunktur. Då passar arbetsgivarna på och kräver att löntagarna ska betala för den dåliga konjunkturen. På något konstigt sätt så tror man att bara lönerna sänks och arbetsgivarnas makt ökar så ska konjunkturen vända.
Bo Antoni har också under lång tid drivit frågan om att det inte ska finnas några rikstäckande kollektivavtal i byggbranschen. Kollektivavtalen ska skrivas på företagsnivå och det skapar naturligtvis en godtycklighet som gynnar arbetsgivarna. Nu återkommer detta igen och har bara ett syfte att flytta makt och inflytande från Byggnads medlemmar till arbetsgivarna.
Det är lika fel nu som det alltid varit. Byggnads medlemmar har ingenting att skämmas för. Att vara byggjobbare är tungt och innebär att du vistas i en arbetsmiljö som många gånger är farlig. Jag tycker att alla de som sliter ute på våra byggen är värda varenda krona som man tjänar in. Jag tänker fortsätta att förhandla fram bra villkor för våra medlemmar.
Jag menar att man också ska se arbetsgivarnas utspel i perspektivet av att vi snart är inne i en ny avtalsrörelse. Det gäller nu att hålla nere förväntningarna på löneökningar och försöka sätta bilden av att löntagarna måste hålla igen.
Men lösningen är självklart en annan. Det handlar om att vi nu har en bristande efterfrågan på lägenheter och lokaler. Du ökar inte efterfrågan med sänkta löner. Till och med konjunkturinstitutet har varit ute och sagt att de inte tror på lönesänkningar som ett sätt att vända konjunkturen. Istället är det med kompetensutveckling och bra villkor som företagen ska möta en sämre marknad. Detta tillsammans med politiska initiativ för att öka efterfrågan.
Det skulle ha varit mer effektivt och framåtsyftande om dessa näringslivsdirektörer istället hade riktat krav mot regeringen och krävt politiska åtgärder som tex ROT och energieffektivisering av det äldre fastighetsbeståndet.
Min uppmaning till Bo Antoni och de andra näringslivsdirektörerna är att släppa den nyliberala dagordningen med angrepp på kollektivavtalen och fackföreningarna. Mitt och Byggnads fokus är i alla fall att få igång byggandet och få fler i arbete. Om detta borde vi kunna vara överens.