Parallelltrådiga fibermassor med sidenglans i ljusgul färg. Det låter kanske som inledningen till ett modernt poesistycke. Tyvärr måste jag göra dig besviken. Det är ingenting annat än en otäck gammal bekant som nu är aktuell igen – ASBEST. Asbest har använts i byggverksamhet i mer än 100 år. Risken att få sjukdomen asbestos var känd redan i början av 1900-talet, kopplingen till lungcancer klargjordes i mitten av 1950-talet och 1982 införde Sverige ett totalförbud mot att använda asbest.

Man skulle kunna tro att vi, med den kunskap som nu fi nns, inte längre behöver förklara asbestens farlighet. Men icke. Jag var nyligen på en asbestkonferens i Wien och kunde där tyvärr konstatera att flera länder nu propagerar för ett ökat asbestanvändande. De stora producenterna av asbest är Kanada, Ryssland och Kina och det är ingen hemlighet att de länderna gärna skulle se en annan inställning till asbest än det svenska totalförbudet.

Konferensen anordnades av BTI (Internationella Byggnads- och Träarbetarinternationalen) och internationalen framförde fyra viktiga krav: ett globalt totalstopp för användande av asbest, krav på att ta fram alternativ till asbest, skydd mot exponering av redan installerad asbest och hjälp till personer som drabbats av asbestrelaterade sjukdomar.

Även i Sverige har problematiken med asbest åter aktualiserats. Yrkesinspektionen ställer tydliga krav på vad som ska gälla vid hantering av asbest. Vid rivning ska personalen vara särskilt utbildad, det krävs särskilt tillstånd från inspektionen, rivningsområdet ska vara särskilt avskärmat och personalen ska bära särskilda skyddskläder.

Eftersom det är krångligt och dyrt för byggherrar att sanera asbest är det inte ovanligt att man använder sig av utländsk arbetskraft för dessa arbeten. Man utför saneringen under helger, när ingen kan kontrollera hur arbetet genomförs.

Detta drabbar inte bara dem som arbetar på plats, utan även kommande hyresgäster, som riskerar att andas in partiklar som finns kvar efter felaktigt genomförd asbesthantering.

Vi ska komma ihåg att i Sverige beräknas mer än 400 000 ton asbest vara inbyggd i byggnader. Släpper vi
kontrollen över asbesthanteringen, riskerar vi att hamna i en situation med ökande antal cancerfall och förstörda liv.

Enligt min uppfattning behövs gemensamma krafttag för att mota den farliga utvecklingen. Byggbranschen måste, tillsammans med Arbetsmiljöverket, genomföra en omfattande informationskampanj som särskilt riktar sig till yngre och migrerande byggnadsarbetare.

Vi måste åter visa hur asbest ska hanteras och riskerna med felaktig hantering. Tyvärr hjälpte inte förbudet som kom för mer än 20 år sedan. Det är dags att återuppta kampen mot asbestdöden.