Man blir extra stolt ibland över att vara ordförande i Byggnads. Under den nyss avslutade LO-kongressen kunde jag konstatera att det i vårt förbund finns väldigt många kunniga och orädda fackliga kamrater.
Våra kongressombud tvekade inte att ta strid för de frågor som är viktiga för Byggnads medlemmar. Det märktes att de som representerade vårt förbund var starka, stolta och trygga!

Framför allt var det två frågor som Byggnads ombud valde att ta debatt om. Från talarstolen gjordes helt klart att våra medlemmar aldrig kommer att acceptera de konsekvenser som EGdomstolens dom innebär
i form av bland annat lönedumpning. Efter lång och het debatt fick vi med oss kongressen på skrivningar som i mycket gick vår väg. Den andra frågan handlade om att tydligt sätta gränsen inför förhandlingarna om ett nytt huvudavtal. Vi vill att konflikträtten ska tillhöra varje förbund och ska inte vara en del av det som LO ska förhandla med Svenskt Näringsliv om. Även om vi inte lyckades hela vägen i denna fråga, är jag övertygad om att alla ombud på kongressen vet Byggnads hållning. Det är en styrka i sig.

Jag vill påstå att vi var mycket framgångsrika på kongressen och att Byggnads medlemmar, liksom jag, kan känna stor stolthet över vad våra ombud uppnådde. Byggnads är ett förbund att räkna med inom LO-familjen. Vi har också haft vårt förbundsfullmäktige och tillsammans har vi lagt grunden för vår verksamhet ett år framöver. Det har varit några händelserika år för vårt förbund, men vi står nu väldigt
starka inför framtiden och det finns en stor optimism i organisationen.

I mitten av juni skedde en historisk händelse inom Byggnads. Vi samlade alla ombudsmän vid ett och samma tillfälle, för två dagars diskussioner om framtida utmaningar. Vi var en bra bit över 200 personer som tog oss an de frågor som vi valt att prioritera: lönefrågor, kollektivavtalsbevakning, medlemsvärvning och utveckling av förtroendemannaskapet samt områdena kommunikation, ombudsmannarollen i framtiden och omvärlden globalt. När man ser den samlade kraft som finns i vårt förbund känner man stor tillförsikt!

Detta är min sista krönika före sommaruppehåll. Snart går vi på välförtjänt ledighet och ska med all rätt låta dagarna gå i sakta lunk. Själv tänker jag läsa en hög med bra böcker som jag har lagt undan och passa på att ladda batterierna. Jag vill önska er alla en riktigt skön och avkopplande sommar med mycket sol och bad!