Bakgrund och fakta om undersökningen
Byggcheferna, inom chefsorganisationen Ledarna, och Byggnads initierade våren 2008 ett samarbete för att uppnå en bättre arbetsmiljö i svensk byggbransch och minska antalet olyckstillbud och dödsolyckor. Nollvisionen för dödsolyckor blev startskottet för en satsning på ökad informationsspridning. För att få en bild av hur lågkonjunkturen påverkat arbetsmiljön i byggbranschen har Byggcheferna och Byggnads genomfört en webbaserad enkätundersökning. Undersökningen pågick under perioden 28 maj till 15 juni och besvarades av 1490 byggchefer och byggnadsarbetare. Undersökningen genomfördes av Nytrend.
Lågkonjunkturen påverkar arbetsmiljön
Det råder ingen tvekan om att lågkonjunkturen har en negativ inverkan på arbetsmiljön i byggbranschen. Merparten av de tillfrågade byggcheferna och byggnadsarbetarna svarar att de märker av ekonomiska neddragningar och sparkrav.
• Tre av fyra (77 %) uppger att byggföretagen sparar in på kostnader för arbetsmiljön, eller att det finns en ökad risk för att så sker, för att kunna lämna ett lägre pris.
• Drygt var tredje person (35%) uppger att de ekonomiska utmaningarna har flyttat fokus från god arbetsmiljö till god lönsamhet och att olika säkerhetsarrangemang nedprioriteras i dag.
• Mer än hälften (56%) uppger att ekonomiska besparingar leder till indragningar av skyddsutrustning.
• Nästan varannan person (44%) uppger att det slarvas mer med säkerhetsrutiner.
Regionala skillnader Enkätresultatet visar att synen på arbetsmiljöbristerna och tillvägagångssätten för att komma till rätta med problem skiljer sig en hel del åt beroende på i vilken region man är verksam.
Stockholmarna är mer oroliga för att mista jobbet under lågkonjunkturen (45% jämfört med 39% totalt).
Göteborgarna upplever i större utsträckning att de kärva tiderna har medfört att arbetsmiljön har blivit sämre och att de ekonomiska utmaningarna har flyttat fokus från god arbetsmiljö till god lönsamhet samt att olika säkerhetsarrangemang nedprioriteras idag. 62% av göteborgarna upplever till exempel att det slarvas mer med säkerhetsrutiner idag, jämfört med 44% totalt sett. Det är också fler göteborgare som anser att lågkonjunkturen medfört en sämre stämning på arbetsplatsen (54% av göteborgarna jämfört med 33% totalt). Dessutom anser fler göteborgare att det finns en ökad press och oro på arbetsplatsen som kan leda till negativa konsekvenser för arbetsinsatserna, och de känner en större oro för att det ska inträffa arbetsolyckor.
Skåningarna är de som tycker att det är mest kännbart att Arbetsmiljöverkets resurser har skurits ner och att det blivit färre inspektioner ute på byggena (27% jämfört med 21% i hela riket). Samtidigt upplever de också att ansvariga chefer har mindre tid för genomläsning av föreskrifter idag, vilket medför bristande kunskap om riskerna vid bristande arbetsmiljö.
Norrlänningarna upplever i högre utsträckning att de ekonomiska besparingarna leder till indragningar av skyddsutrustning (61% jämfört 56%).
Öborna på Gotland och Öland anser sig vara mer opåverkade av lågkonjunkturen än övriga byggchefer och byggnadsarbetare. Mer än var fjärde öbo upplever inte alls att arbetsmiljön påverkats under lågkonjunkturen, vilket kan jämföras med 10 procent i hela Sverige. De tror också att den mest effektiva åtgärden för att få företag och individer att följa lagstiftning och föreskrifter är att premiera de företag som satsar på arbetsmiljöfrågor. I samtliga andra delar av Sverige är böter den enskilda åtgärd som merparten tror på.
Brister i ansvarsfrågan
Det är byggherren som bär huvudansvaret för arbetsmiljön. Trots det svarar mer än var annan tillfrågad (51%) att byggherren sällan eller aldrig följer upp entreprenörens arbetsmiljö- och säkerhetsarbete på arbetsplatsen.
När det gäller projektörens ansvar så uppger 65 procent av byggcheferna att det är ovanligt eller att det aldrig sker att projektörerna bedömer riskfyllda arbeten och lämnar underlag för riskanalyser till byggcheferna.
Byggnadsarbetarna upplever dessutom att arbetsgivarna brister i sitt informationsansvar. 71 procent svarar att det är ovanligt eller att det aldrig sker att arbetsgivarna informerar om riskerna i ett projekt och talar om hur riskfyllda arbetsuppgifter ska utföras på ett säkert sätt.
Den enskilda åtgärd som flest tror skulle kunna bidra till ökat ansvarstagande samt få företag och individer att följa lagstiftning och föreskrifter är direkta böter vid brott mot lagstiftning/föreskrifter.