Bakgrund
I juni 1998 fattade riksdagen beslut om ett nytt pensionssystem. Det gamla pensionssystemet, bestående av folkpension och ATP, kommer steg för steg att ersättas av ett mer långsiktigt och hållbart system.
Du kan läsa mer om delarna i det nya pensionssystemet under respektive rubrik.

Varför ett nytt system?
Det nya är bättre för samhällsekonomin. Det är byggt för att hålla för framtiden. Med allt fler pensionärer skulle det gamla systemet inte klara av att betala de utlovade pensionerna. Det var också svårt att beräkna hur mycket pensionerna skulle kosta i framtiden för dem som arbetade och betalade för pensionerna.

I det nya systemet vet vi det. Nu är avgifterna för pensionerna fasta. Hur hög pensionen blir den dag den ska betalas ut påverkas av hur ekonomin i samhället ser ut.

I det gamla systemet beräknades pensionen efter inkomsten de femton bästa åren. Idag ger i princip allt du tjänar under livet rätt till pension, det finns dock ett tak, inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp (51 100 kr x 7,5 - år 2010) ger inte pensionsrätt. I det nya systemet ges pensionsrätt för barnår, värnplikt och studier.

Vem berörs av den nya pensionen?
Svenska och utländska medborgare som har arbetat eller bott i Sverige kan få pension.

De som är födda 1937 eller tidigare får pension från det gamla systemet.

De som är födda mellan 1938-1953 från en viss del av pensionen enligt det gamla och resterade del från det nya.

De som är födda 1954 eller senare får pension enligt det nya pensionssystemet.

Vad består det nya systemet av?
Inkomstpensionen - bygger på den sammanlagda inkomsten under livet. Hur mycket man tjänar, hur lönen allmänt utvecklar sig i samhället samt vid vilken ålder man går i pension är de faktorer som påverkar inkomstpensionens storlek.

Hur stor inkomstpensionen blir avgörs av hur stor pensionsrätt du samlar ihop medan du arbetar. Av din inkomst går 18,5 procent till att betala en pensionsavgift. 16 procent av de 18 procenten går till pensioner åt dagens pensionärer. Som ersättning får du pensionsrätt som motsvarar avgiften. Pensionsrätterna läggs samman år från år och räknas upp eller ner beroende på den allmänna löneutvecklingen i samhället. Värdet av din samlade pensionsrätt blir det du får från pensionssystemet när du går i pension.

Premiepensionen är en ny form av pension. Den sköts av en ny myndighet - Premiepensionsmyndigheten, PPM. Från 1999 avsätts 2,5 procent av din inkomst till premiepensionen. (Från 1995 t o m 1998 har 2 procent satts av.) För den som är född mellan 1938-1953 gäller särskilda regler.

Premiepensionspengarna är reserverade för dig, men du kan inte ta ut dem förrän du blir pensionär. Under tiden placeras de i värdepappersfonder. Du avgör själv i vilka fonder dina pengar ska placeras. Om du inte gör något val placers dina pengar i Premiesparfonden, inom 7:e AP-fonden.

Garantipension är ett grundskydd för dig som har haft liten eller ingen inkomst. Full garantipension för personer födda 1938 eller senare, är 7 597 kr/mån för ensamstående och 6 777 kr/mån för gifta (2009).

Hur betalas pensionerna?
18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten går varje månad till en pensionsavgift. 16 av de 18,5 procenten går till att betala pension till dagens pensionärer. 2,5 procent betalas in och växer på ett individuellt premiepensionskonto. Den allmänna pensionsavgiften är 7 procent (egenavgift), och 10,21 procent betalas in av arbetsgivaren (socialavgift).

I den allmänna pensionen finns ett inkomsttak. Taket för pensionsgrundande inkomst är 7,5 inkomstbasbelopp. Lönedelar över taket är inte pensionsgrundande.

När kan man gå i pension?
Inkomst- och premiepension kan tas ut tidigast från 61 års ålder. Garantipensionen från 65 års ålder.

Pension kan tas som hel, trefjärdedels, halv eller en fjärdedel. Pensionen betalas ut så länge du lever och beräknas utifrån prognoser om medellivslängden i befolkningen. Eftersom det inte finns någon fast pensionsålder i det nya systemet måste man själv ansöka om ålderspension hos försäkringskassan.

Pensionsrätt för barnår
Gäller föräldrar som har barn födda i juli 1956 eller senare. Föräldrapenningen i sig är pensionsgrundande, pensionsrätt för barnår tillkommer.

För att få pension för barnår måste du ha arbetat i minst fem år innan du fyllt 70 år. En av föräldrarna får pensionsrätt för de fyra första åren i barnets liv oavsett om eller hur länge de har varit föräldralediga.

Från och med 1999 och framåt får den förälder som har lägst inkomst automatiskt pensionsrätten för barnår, om inte föräldrarna själva vill ha det på annat sätt. Pensionsrätten för barn kan också delas mellan föräldrarna om de så vill.

Hur räknas pensionsrätten för barnår fram?
Det finns tre beräkningsätt.

1. Barnåren blir en utfyllnad upp till den inkomst du hade året innan barnet föddes.

2. Barnåren blir en utfyllnad upp till en tänkt lön som motsvarar 75 procent av genomsnittslönen i Sverige.

3. Ett fast tillägg som motsvarar ett inkomstbasbelopp.

Försäkringskassan väljer automatiskt det alternativ som är bäst för dig för vart och ett av barnåren.

Pensionsrätt för värnplikt
När man gör värnplikt eller viss vapenfri tjänst får man pensionsrätt. Den motsvarar 50 procent av svenska folkets genomsnittsinkomst och beräkningen görs per dag. Detta gäller från 1995 och plikttjänstgöringen måste pågå i 120 dagar i följd. För att få pensionsrätt för pliktår måste du ha arbetat i minst fem år innan du fyller sjuttio år.

Pensionsrätt för studier
Pensionsrätt för eftergymnasiala studier får man från 1995. Den kompenserar i viss mån den inkomst du gick miste om för att du studerade.

Det pensionsgrundande beloppet är 138 procent av bidragsbeloppet.

Information om framtida pension en gång om året
En gång per år kommer du att få information från försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten.

Dessutom kommer du varje år att få information om din samlade pensionsbehållning, tillgodohavandet på ditt premiepensionskonto och en prognos om din framtida ålderspension.