Utan egen personal ökar risken för fusk

Tio byggchefer och en ägare har intervjuats på uppdrag av Byggmarknadskommissionen. De intervjuade berättar att när företag säljer ut allt fler jobb på ett bygge ökar också risken för osjysta villkor.

Det är en utveckling som Byggnads varnat för i många år.

Studien kan sammanfattas med att de större byggföretagen har fler tjänstepersoner samtidigt som de har färre anställda byggnadsarbetare. I stället upphandlar de hantverkare från underentreprenörer.

Utan egen personal får företagen allt svårare att kontrollera sina byggen och då ökar risken för fusk. Och när jobbet är klart måste byggföretagen lägga tid och resurser på att kontrollera om jobbet är korrekt genomfört.

Pressen ökar

De intervjuade byggcheferna beskriver en bransch där pressen ökat. ”Vi står på en knivsegg mest hela tiden” säger en av dem.

Ett stort problem är orimliga upphandlingskrav. Det leder till osjyst konkurrens och många gånger slarv i byggprocessen.

Byggcheferna berättar att de ofta upphandlar med pris som enda eller tyngsta utvärderingsfaktor. Det kan skilja så mycket som 30 procent på enskilda objekt.

Byggcheferna tvingas sedan balansera krav på att den färdiga produkten ska vara billig och hålla hög kvalitet.

”Krympande produktionstider är största boven. Det sätter press på arbetsplatsen vilket leder till att man tummar på villkor och säkerhet”, säger en chef.

På de större byggprojekten har antalet led av underentreprenörer (UE) ökat. Många av dessa UE är från andra länder och fusk är vanligt.

Den här utvecklingen har varit tydlig i hela branschen de senaste 20 åren och de intervjuade byggcheferna tycker att det är till det sämre.

Åtta av tio fuskar

När Byggmarknadskommissionen granskade byggbranschen kom de fram till att fler än åtta av tio byggföretag från Östeuropa misstänks bryta mot svenska lagar och avtal.

Utvecklingen har även gjort att platschefernas roll genomgått en stor förändring. De lägger alltmer tid på kontroll, pappersarbete och att sitta framför en dator. Det gör att relationen med byggnadsarbetarna och känslan för vad som faktiskt sker på arbetsplatsen blir lidande.

”Jag ska få laget att fungera. Det är en massa krav, men jag kan inte följa upp alla, jag måste ha resurser omkring mig med det ansvaret. Jag sitter ju på projmöten, samordningsmöten, så min roll nu är betydligt mindre ute i produktion”, berättar en av cheferna.

Tidigare, när cheferna oftare var på plats och byggde relationer med byggnadsarbetarna, kunde de också gripa in snabbare om något gick fel.

De intervjuade återkommer hela tiden till platschefens sociala funktion – den bästa kontrollen är när de som arbetar vid ett bygge känner varandra väl och på så sätt har koll på när det till exempel dyker upp nya företag och arbetare.

Platscheferna är mer teoretiska

Utvecklingen har också gått mot att platscheferna har fler högskolepoäng men inte samma erfarenhet av hantverket.

”Från att tidigare lärt sig yrket och branschen genom att arbeta sig upp från ”pinnpojke” till att, om man ansågs lämplig, bli platschef, till att i dag plugga sig till kunskapen och gå direkt från böckerna till verksamheten och en chefsroll gör att något förloras längs vägen”, skriver Kristina Westermark.

Nackdelarna ska vägas mot fördelarna med att yrket fått en högre status. Men det handlar i dag mer om administrativ kompetens snarare än byggkunnande. Byggchefen blir då beroende av andra som är på plats på bygget och som besitter praktisk erfarenhet, till exempel arbetsledare eller en operativ platschef.

Byggcheferna ska vara en länk mellan den växande andelen tjänstemän på byggföretagets huvudkontor och de som är ute byggarbetsplatsen. Men avståndet har blivit större och det blir svårare för de två grupperna att skapa en förståelse för varandra.

Inte ens de intervjuade cheferna vet varför de sitter inne så mycket när det är ute på arbetsplatsen de lär sig mest. Det är där det händer.

Möjligheterna att fuska stora

Problemen inom byggbranschen har också ändrat karaktär. Fusket har, enligt cheferna, flyttats från större företag till de mindre.

De större företagen gör centrala inköp av material och har bättre koll på fakturor. Det gör att mutor och kompisjobb har minskat. Men fusket och kriminaliteten i branschen som helhet har ökat och metoderna har blivit mer sofistikerade.

I huvudsak är det arbetskraft och villkor det fuskas med. Farlig arbetsmiljö och usla löner har blivit vanligare.

Fler oseriösa företag blir ett hot mot mindre företag som vill göra rätt. Det leder i sin tur till att även seriösa företag börjar ta till oseriösa metoder för att kunna vara kvar på marknaden.

Metoderna att fuska är många och myndigheterna som Skatteverket hinner inte med att kontrollera en bråkdel av företagen.

Vi vet att arbetare från andra länder får en lön som ser bra ut på papper, men sedan kanske de tvingas betala sociala avgifter på egen hand eller rent av tar ut lönen och betalar tillbaka till ägarna.

Uppköparna okunniga

Byggcheferna tycker att Lagen om offentlig upphandling har den svagheten att låga priser får en för stor betydelse.

Vad är då lösningen på detta? En byggchef föreslår att de som formulerar och utvärderar till exempel en kommuns upphandlingar ska ha kunskap om verksamheten. Då kan de också bedöma om de anbud som kommer in är rimliga.

Slutligen är en stor anledning till fusket att det är extremt liten risk att åka fast.

”Risken att bli upptäckt borde vara större”, säger en platschef.

Fotnot: Intervjuerna och studien är gjord av Kristina Westermark för WSP. Djupintervjuerna med företagens chefer är en del av Byggnadskommissionens arbete för att kartlägga problemen inom byggbranschen.