Marie Niemelä, snickarlärling

Maria Niemelä fick en nytändning på Näta-träffen. "Den kom passande. Jag har varit nära att ge upp", säger hon.

Fotograf: Peter Gustafsson

Maria inspirerades på Näta-träffen

Snickarlärlingen Maria Niemelä var med på den stora Näta-träffen på Rönneberga i september.

– Det var väldigt kul. Det var roligt att träffa andra som befinner sig i en liknande situation, säger hon.

Publicerad:

Just nu jobbar hon på Kviberg i Göteborg på JM:s bygge. Hon går på det gamla lärlingsavtalet och har gjort drygt 3 000 timmar. Hon har ungefär ett år kvar som vuxenlärling på JM.

– Just nu sätter jag gips, säger hon.

Maria är 29 år och kommer från Luleå men erbjöds jobb och lägenhet i Göteborg så hon flyttade. Tidigare jobbade hon som ekonomiansvarig på ett byggföretag.

– Jag höll på med bokföring och det var väl okej, men jag kände att jag ville ha ett fysiskt jobb. Då kändes snickare bra. Det kändes som en utmaning och det finns mycket att lära. Det känns kul att kunna saker, säger hon.

Hur har det varit att börja som snickare?

– Det tuffaste har varit omställningen, den psykosociala biten. Byggnadsarbetare är en väldigt homogen grupp och vi är få kvinnor. Men mycket har varit kul också. Det finns guldkorn. Det finns mycket att förkovra sig i och det är jätteinspirerande att känna att jag utvecklas.

– Sedan har jag lärt mig väldigt mycket runtomkring med byggprocessen, det är så många bitar som ska fungera innan vi kan börja bygga. Det är kunskaper som jag skulle kunna ha nytta av om jag någon gång vill bli arbetsledare eller något annat inom tjänstemannasidan inom bygg.

"Jag kände mig lite uppgiven"

När hon fick höra om Näta-konferensen för kvinnor som är byggnadsarbetare anmälde hon sig.

– Det kändes bra att vara där och det kom passande. Jag kände mig lite uppgiven innan och var nära att ge upp. Men där kände jag att jag fick stöttning. Det blir lättare att ta vissa saker nu, berättar Maria.

– Nu måste jag bara göra det så bra som möjligt för mig själv. Det vore synd om jag slutar.

Maria Niemelä, snickarlärling

Maria Niemelä är snickarlärling och här sätter hon gipsskivor.

Näta-träffen på Rönneberga i Stockholm är tre dagar.

– Det var föreläsningar på dagarna och vi pratade mycket kring fackliga frågor. Sedan fick vi bra möjligheter att prata med varandra om det vi upplevt.

Hon fick många bra kontakter och flera av dem som jobbat lite längre kan hon använda som förebilder.

– Jag har förebilder här på jobbet också, men där var det kvinnor som förstår hur det kan vara när jargongen är macho. Det blev en sporre och inspiration att orka jobba vidare, berättar Maria.

Har föreslagit att kvinnor ska få arbeta ihop

I vardagen försöker Maria komma med förslag på arbetsplatsen. Till exempel har hon lyft att de få kvinnor som finns i ett företag ska få chansen att arbeta på samma ställe.

– Ibland kan jag uppleva det som att jag bara är jobbig. Men det känns som att de har anställt kvinnor och sedan får vi klara oss själva. Vi behöver mer utbildning och även männen behöver lära sig mer om de här frågorna.

Många företag har en plan för jämställdhet och det låter bra på högsta chefsnivå, men de får inte bara vara på huvudkontoret.

– De måste jobba med det hela tiden i vardagen på byggena. Varför nyttjar de inte oss kvinnor som finns i företaget mer?, frågar sig Maria.

Fick bra kontaktnät

Efter Näta-träffen kan hon använda sig av kontakterna därifrån.

– Vi har en chattråd. Sånt gör jättemycket, bara att prata med någon som förstår. Det finns några att prata med på jobbet också, men det är inte så många. Det är alltid svårt att vara i minoritet, säger Maria.

Hon ser också fram emot att Näta i Väst har en fysisk träff. Och det är på gång så höll koll på Näta Väst på Facebook och på Byggnads Västs hemsida.

Uppdaterad: