Högern använder Gustavssons bolag som murbräcka i debatten

När man debatterar med Henrik Gustavsson (HGS Linköping AB) så debatterar man också med högerdebattörerna Gunnar Strömmer och Clarence Crafoord. De bägge herrarna arbetar som jurister vid något som kallas Centrum för rättvisa och där är den före detta ordföranden i Moderata ungdomsförbundet Gunnar Strömmer en av de ledande personerna. Stiftelsen Centrum för rättvisa har beskrivits som en nyliberal juridisk stiftelse inom Timbro-nätverket och har fått flera miljoner kronor i stöd från Svenskt Näringsliv. Centrum för rättvisa använder HGS AB som ett verktyg för sin nyliberala politik.

Det som Gustavsson nu för fram ska ses i ett större perspektiv. Under flera år har Svenskt Näringsliv på olika sätt angripit den svenska modellen och försökt att försvaga fackföreningsrörelsen och kollektivavtalen. Det man inte lyckas med i den allmänna debatten försöker man få igenom via juridiken och domstolarna. Man använder enskilda företag, som HGS Linköping AB, för att försöka försvåra det fackliga arbetet. Det är inte så att man månar om de enskilda företagen, utan dessa används som en murbräcka.

Bakgrunden är den att Byggnads krävde att byggföretaget HGS AB skulle teckna kollektivavtal med Byggnads, antingen genom att gå med i Sveriges Byggindustrier eller genom att teckna hängavtal. HGS motsatte sig bägge alternativen och bolaget sattes i blockad. HGS stämde Byggnads i Arbetsdomstolen med begäran om att AD skulle förklara blockaden olovlig. AD avslog bolagets begäran. Domstolen fann alltså inga felaktigheter i Byggnads agerande.

HGS tecknade senare hängavtal med Byggnads varpå blockaden upphörde och målet i AD avskrevs. Att Centrum för rättvisa, genom HGS AB, nu återkommer och försöker driva frågan om skadestånd är bara en naturlig fortsättning på deras arbetssätt att komma åt den fackliga verksamheten via domstolarna.
Det sägs också i artikeln att det inte fanns några Byggnadsmedlemmar i HGS. Detta är en sanning med modifikation. Det fanns två medlemmar i Byggnads anställda i HGS, då förhandlingar inleddes om kollektivavtal. De två medlemmarna sade sedan upp sig under förhandlingarna och när stridsåtgärderna trädde ikraft så hade HGS inte några medlemmar i Byggnads.


Byggnads begär alltid kollektivavtal av företag som har anställd personal för att få en arbetsmarknad med schysta villkor. Utan kollektivavtal och rätten att ta till blockad riskerar vi lönedumpning och att oseriösa företag konkurrerar ut seriösa företag. Den svenska modellen med kollektivavtal har varit en framgångsfaktor både för Sveriges löntagare och för det svenska näringslivet.

Vid tillfället för konflikten med HGS AB fanns som en del av kollektivavtalet ett så kallat granskningsarvode. I artikeln påstås att Europadomstolen har underkänt dessa arvoden. Detta är inte sant. Domstolen hade synpunkter på hur dessa arvoden redovisades och efter det har Byggnads självmant tagit bort granskningsarvodena och dessa är inte längre en del av kollektivavtalen.

Hela upplägget med artikeln och den juridiska processen går ut på att framställa Byggnads och den fackliga verksamheten som i det närmaste kriminellt. Detta är egentligen inte att acceptabel nivå på debatten. Däremot är det ändå viktigt att rätta till de värsta felaktigheterna och berätta om de egentliga motiven bakom.

Det finns tusentals små och stora byggföretag runt om ilandet som har kollektivavtal med Byggnads och de klarar sig alldeles utmärkt och dessutom tycker om en arbetsmarknad med schysta villkor. Så man kan fundera på om problemet med HGS snarare beror på Gustavssons och hans bristande entreprenörsskap.

Hans Tilly
Byggnads ordförande