Yrkesutbildningarna är en av grunderna i de nordiska ländernas utbildningssystem

Investeringar i utbildning är en av de allra bästa investeringar som ett samhälle kan göra. Utbildning har historiskt haft en hög prioritet i de nordiska länderna. Detta har medfört att vi i Norden har en stolt hantverkartradition och mycket kvalificerade yrkesarbetare. Den traditionen och styrkepositionen måste vi bevara och vidareutveckla.

Vi ser dock att regeringar och andra politiska beslutsfattare i de nordiska länderna inte betraktar utbildning som en investering i framtidens växt och välfärd, utan anser att utbildning av unga människor är en utgift. Det är tyvärr en politik som försvagar de nordiska ländernas möjligheter att stå i spetsen i den internationella konkurrensen. Det är också en utbildningspolitik som strider mot vad som sägs inom EU, OECD, Världsbanken och alla andra som seriöst arbetar med att skapa möjligheter för framtidens växt och välfärd. Man vinner inte i den internationella konkurrensen genom att ha dåligt utbildad arbetskraft! Därför måste kvalifikationsnivån också höjas och utvecklas under var och ens arbetsliv. ”Livslångt lärande” måste vara ett centralt begrepp för de nordiska regeringarna, för företag och för arbetstagarna och deras organisationer. 

En yrkesutbildning säkrar också en mycket större grad av funktionell flexibilitet på arbetsmarknaden. Den gynnar personen själv, företaget och samhället som helhet.

Med den utveckling som pågår på de nordiska ländernas arbetsmarknader är det inte ofta icke-facklärd och outbildad arbetskraft som efterfrågas. Problemställningen är därför att när de unga inte får någon utbildning så kvalificerar de sig inte till nutidens krav för arbetskraft i allmänhet eller till framtidens krav i specialisering.

Den demografiska utvecklingen i de nordiska länderna visar att vi blir äldre. Det är därför en mycket reell risk för brist på arbetskraft. Om vi inte kan utbilda våra unga så blir denna brist på arbetskraft en delvis självuppfyllande profetia.
NBTF kräver att alla unga får utbildning och en garanti för att kunna avsluta en påbörjad utbildning. Det kan inte ske utan att utbildningssystemet ges mer resurser och nya pedagogiska verktyg som behåller de unga i utbildningar och som kan ta till sig nya grupper för utbildning.

Frånfallet från yrkesutbildningarna är växande och detta är mycket oroväckande. Denna utveckling måste vändas och NBTF kräver att de nordiska regeringarna förändrar yrkesutbildningar så att alla ungdomar utbildas och kvalitén på utbildningar höjs.

Bland NBTFs medlemsförbund används det mycket krafter och resurser för att säkra de unga en god utbildning, men vi kan inte stå ensamma. Företagen bär också ett stort ansvar för att alla får en god och modern utbildning. När företagen inte kan medverka i att utbilda de unga så avskär de sig också från att skapa framtidens tillväxt. Många flera företag måste ta in lärlingar och praktikanter i större utsträckning än de gör i dag. Företagen måste få möjlighet att få den nödvändiga hjälpen från utbildningsmyndigheterna och från fackförbund och arbetsgivarorganisationer så att de klarar utbildningsutmaningen. Det kan vara allt från ekonomiska incitament så som bistånd till elever/lärlingar och en extra avgift till företag som inte utbildar. Men också utvecklingen och förmedlingen av pedagogiska verktyg till företag skulle främja utbildningarna.

NBTF föreslår dessutom att alla offentliga byggherrar och andra offentliga inköpare ställer utbildningskrav vid upphandlingar. För att få ett offentligt kontrakt skall man aktivt medverka till att utbilda de unga.

Inom byggbranschen och i vissa delar av trä- och skogssektorn har vi sett ett stort intag av utländsk arbetskraft, ofta arbetstagare utan några formella kvalifikationer eller yrkesutbildning. NBTF stödjer därför EU-kommissionens förslag om ett ”yrkespass” som visar vilken kompetens och vilken utbildning en europeisk arbetstagare har fått.

Kontakt: Hans Tilly, ordförande, NBTF, 08 728 4810/070 552 67 40