Arbeta säkert med relining

Institutet för miljömedicin (IMM), vid Karolinska Institutet och Centrum för arbets- och miljömedicin har tagit fram information om säkert arbete vid relining. Syftet är att minska risken för livslång hudallergi och eksem. Målgruppen är yrkesverksamma i reliningarbete, framför allt vvs-arbetare och arbetsledare. Informationen finns som folder.
Publicerad:

Vad är härdplast?
En härdplast är en plast som vid uppvärmning sönderdelas utan att först smälta. Epoxiplast (kallas bl.a. DGEBA, BADGE) och uretanplast (kallas polyuretan, PUR) är exempel på härdplaster. Härdplaster blir hårda när de härdar. De består ofta av harts och härdare som blandas. Vissa härdar vid hög temperatur, av ljus eller luft. Många härdplaster är allergiframkallande innan de har härdat.

Relining och härdplast
Härdplaster används vid renovering av rör och stammar för dricksvatten, spillvatten (avlopp) och dagvatten i fastigheter och i gatan. Olika metoder, material och kemikalier används, bl.a. sprejning. Vid relining av avloppsrör används ofta foderrör (”strumpa” av polyester) som impregneras med epoxiplast och förs in i röret. De gamla rören får ett nytt ytskikt när plasten härdar.

Allergi och eksem
Många härdplastkomponenter vid relining är starkt allergiframkallande. Hudkontakt kan orsaka allergi och svårt eksem. Det gäller särskilt epoxiharts och isocyanater. Isocyanater i PUR, olika härdare och lösningsmedel kan orsaka luftvägsbesvär och astma. Hudallergi och eksem på händerna, armarna och i ansiktet är vanligast.

Vid eksem är huden röd, kliande och svullen med blåsor, fjällning och hudsprickor. Allergin är livslång. Den som har blivit allergisk måste undvika kontakt med det allergiframkallande ämnet för att slippa eksem. Många reliningarbetare med epoxiallergi och eksem har undersökts vid vår patientmottagning. Flera har inte kunnat fortsätta i arbetet på grund av hudbesvären.

Vad säger lagen?
Några punkter ur Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2001:3, 2005:6, 2005:18
Arbete med härdplaster får ledas och utföras endast av personer som har fått teoretisk och praktisk utbildning om risker och skyddsåtgärder.

Hudkontakt med härdplastkomponenter och exponering för luftföroreningar ska undvikas.

Arbetsgivaren ska utan kostnad tillhandahålla personlig skyddsutrustning som behövs för arbetet.

Möjlighet att tvätta händerna, duscha och spola ögonen efter stänk ska finnas.

Arbetsgivaren ska ordna läkarundersökning innan arbete med härdplaster börjar och vid tecken på luftvägssjukdom, hudsjukdom eller allergi.

Så bör du skydda dig

Använd rätt skyddshandskar, gärna flera lager:
1. Bomullsvantar närmast huden.
2. Kemikalieskyddshandskar (4H®, Barrier® och handskar av butylgummi är de enda som skyddar flera timmar).
3. Tunna handskar överst, några lager som kan ”skalas av” (skyddar endast någon minut).

Använd arbetskläder som täcker armar och ben, eventuellt engångsoverall. Byt till privata kläder direkt efter arbetet.

Använd ögonskydd eller visir och rätt andningsskydd (halvmask med filter P3 och A1 eller A2) alternativt helmask.

Använd hörselskydd när du arbetar i buller.

Använd utsug och stänkskydd.

Tvätta huden direkt efter kontakt med ohärdad plast.

Torka av verktyg och arbetsytor efter arbetet. Använd skyddshandskar också vid städarbete.

Mera information
Arbetsmiljöverket, www.av.se

Användning av personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3)

Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2005:6)

Härdplaster (AFS 2005:18)

Jobba rätt med epoxi (ADI 150)

BRiF, Branschföreningen Relining i Fastigheter,www.brif.se 

Kemikalieinspektionen, www.kemi.se

Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm, www.slso.sll.se/camm:

Faktablad om arbets- och miljömedicin

Information om patientmottagning

Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, www.ki.se/imm/amderm

Författare
Willem Duis, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet

Kontakt
Centrum för arbets- och miljömedicin
Marie-Louise Lind, yrkeshygieniker
Telefon: 08-123 400 00
Patientmottagning: 08-123 372 22
Epost: camm@sll.se
Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet
Carola Lidén, professor

Uppdaterad: