Skärp straffen för arbetsmiljöbrott!

Publicerad:

- Arbetsmiljölagen måste bli tydligare vid arbetsmiljöbrott
- Skärp Arbetsmiljölagen så att företagsbot kan tillämpas i förebyggande syfte
- Inrätta ett särskilt arbetsmiljöåklagarämbete och en specialdomstol som kan hantera arbetsmiljöbrott
- Utbilda polis och åklagare om Arbetsmiljölagen
- Stärk skyddsombudens ställning på arbetsplatserna
De förslagen till kongressbeslut fördes fram av Byggnads avdelningar i Kalmar, Linköping, Uppsala och Västmanland på den just nu pågående kongressen i Folkets Hus, Stockholm.

- Då en allvarlig skada eller ett dödsfall inträffat görs oftast en polisutredning som sedan granskas av en åklagare. Man kan här konstatera att dessa oftast inte leder vidare till åtal och straff trots att flera påtagliga brister funnits i arbetsmiljön. Det är idag mer regel än undantag att ett ärende avseende eventuella arbetsmiljöbrott läggs ned än går vidare till domstol. Såväl polis som åklagare har inte bara resursbrist utan kunskap saknas på många håll om de aktuella arbetsmiljöregler som gäller på arbetsmarknaden, skrev bland annat Byggnads i Linköping.

- Mellan 1990 och 2000 anmäldes sammanlagt 4 696 arbetsmiljöbrott och brott mot arbetsmiljölagen. 668 av dessa prövades i allmän domstol eller ledde till strafföreläggande, skriver Byggnads Västmanland i sin motion och fortsätter:

- Mer än hälften av åtalen, 54 procent, avseende arbetsmiljöbrott med brottsrubriceringen vållande till annans död ogillades och ledde till friande dom.Var tionde polisanmälan om arbetsmiljöbrott leder till rättegång. Vid rättegång fälls drygt hälften av de åtalade för arbetsmiljöbrott. 63 procent av åtalade arbetsmiljöbrott leder till fällning. 94 procent av traditionella brottmål leder till fällning.

Avdelningarna i Borås och Kronoberg begärde också kongressens uppslutning i krav om ”ekonomiska påföljder för företag som inte följer Arbetsmiljölagen.”

Motionärerna kritiserade även att påföljderna vid brott mot Arbetsmiljölagen är ”upprörande låga” och att nuvarande lagstiftning kräver omfattande utredningar för att klara ut vilken person som ”uppsåtligen eller av oaktsamhet” har brutit mot AML. Nuvarande straffregler bör ersättas med ekonomiska skadestånd.

- Det är ett språk som företagsledare och bolagsstyrelser begriper, skriver någon av motionärerna.

Byggnads förbundsstyrelse menade att det inte är något fel på arbetsmiljölagen och föreskrifterna, men tolkning och anmälningar av arbetsmiljöbrott är bristfälliga.

Kongressen instämde även i motionärernas krav på särskilt utbildade åklagare men ställde sig tveksamma till om en ny domstol verkligen skulle inrättas.

Kongressen menade att även arbetsgivare och arkitekter samt konstruktörer behöver mer kunskap, eftersom det är denna grupp som kan förebygga arbetsmiljö i produktionsskedet.

För vidare information, se motion AM 1-2 samt 11-14 på webbplatsen på www.byggnads.se

Uppdaterad: