Boendet är fortfarande en klassfråga i Sverige

För ett tag sedan kom regeringen med sin vårproposition (våpen). Det är faktiskt så att budgeten inte innehåller ett enda nytt förslag på hur man ska lösa bostadskrisen. Det är väldigt märkligt att de inte är beredda att ompröva sin politik efter sju års misslyckande.

Det byggs bara 20 000 nya bostäder men det borde vara det dubbla. Utöver nybyggnation krävs det att minst 40 000 bostäder årligen renoveras och energieffektiviseras för att Sverige ska nå klimatmålen 2020 och 2050. Vi är långt från den nivån nu. Ändå vill regeringen inte göra något alls.

När besökte du ett miljonprogramsområde senast? Tar man en tur genom Rosengård i Malmö eller Rinkeby i Stockholm, kan man snabbt konstatera att boendet fortfarande är en klassfråga. Kring våra storstadsregioner finns förortsområden som är i omedelbart behov av att rustas upp. Den är en mänsklig rättighet att ha en bra boendestandard, god boendemiljö och en fungerande infrastruktur. För att nå dit behövs en bostadspolitik värd namnet!

Jag kan snabbt konstatera att det i dag saknas nationell bostadspolitik. Frågor om hur människor kan få tillgång till en bra bostad och hur bostadsmarknaden fungerar har blivit en fråga där marknaden råder. Svaret tycks alltid vara att det är storleken på plånboken som ska avgöra var du ska få bo och vilken standard du ska ha.

Det sägs att vi har en minister som är ansvarig för bostadspolitiken. Han namn lär vara Stefan Attefall. Denna bostadsminister är lika frånvarande i debatten som det är brist på konkreta initiativ. När Attefall någon gång yttrar sig om bostadsfrågor, berättar han mest hur stolt han är över hur lite subventioner regeringen pytsar ut över bostadssektorn. De som bor i miljonprogramsområdena vill istället ha besked om vad regeringen tänker göra för att skapa förutsättningar för en bra boendemiljö. Vi måste få stopp på segregationen.

Byggnads har faktiskt många bra svar på hur man ska kunna få igång energieffektiviseringen och samtidigt skapa fler gröna jobb. Sveriges Riksdag har beslutat att energiförbrukningen i våra bostäder ska halveras till år 2050. Det enda sättet att nå dit är att nu fördubbla antalet bostäder som rustas upp och görs mer energieffektiva. Om vi inte börjar nu kommer vi inte att kunna uppfylla de klimatmål som riksdagen har bestämt.

I Tyskland har man under mer än tio år med framgång bedrivit ett omfattande arbete där hundratusentals bostäder har rustats upp varje år och blivit mer energieffektiva samtidigt som man har skapat ca 200 000 nya arbetstillfällen per år.

Med utgångspunkt från de tyska erfarenheterna har Byggnads skissat på en svensk modell för finansiering av energieffektivisering av våra bostäder och där de budgetmässiga kostnaderna inte blir särskilt höga. Ett svenskt system med energisparlån skulle kunna leda till att vi på allvar kommer igång med de omfattande renoveringar och energieffektiviseringar i framför allt våra miljonprogramsområden som är nödvändiga. Jag undrar vad våra politiker väntar på?