Kollektivavtal är ett genialiskt instrument
Jag hoppas att ni har haft en skön och avkopplande sommar. Efter en intensiv vår var vi alla värda lite ledighet för att ladda batterierna. Nu står vi inför en spännande höst som kommer att bli minst lika intensiv som våren.
Nästa år är ett händelserikt år; Byggnads har kongress och det ska genomföras val till EU-parlamentet och i september är det riksdagsval. Allt detta ska förberedas i höst, tillsammans med ett massa annat. Men det mest aktuella är ändå arbetet med att få fram ett huvudentreprenörsansvar.
Detta arbete kommer att ske i höst och i februari nästa år ska ett förslag läggas fram.
Vi måste alla jobba hårt med att lyfta fram exempel på hur verkligheten ser ut på våra arbetsplatser. Vi ska visa på händelser ur verkligheten som tydligt visar på behovet av ett huvudentreprenörsansvar. Det är tillsammans som vi kan göra skillnad och få till ordning och reda i byggsektorn.
Frågan om ett huvudentreprenörsansvar är i grunden väldigt ideologisk. Låt mig förklara. I den politiska debatten används idag ett ord som är svårt att uttala men som är väldigt viktigt att komma ihåg; prekariatet.
Med det menas att vi i världen idag håller på att få den största förändringen av arbetsmarknaden på hundra år. Prekariatet är de människor som tvingas till lågavlönade arbeten, tillfälliga arbeten med minimalt eller inget anställningsskydd och denna grupp av människor ökar runt om i världen.
Miljontals människor tävlar på en låglönemarknad. En miljard människor korsar nationsgränserna för att få ett arbete till vilket pris som helst, utan kollektivavtal och konflikträtt. Det innebär i sin tur att den inhemska arbetskraften konkurreras ut och förlorar sina jobb.
De som förlorar sina arbeten vänder sin ilska mot de som arbetar för lägre löner och så får vi ett krig mellan löntagarna. Detta är också grunden för alla de högerpartier vi nu ser växa runt om i Europa. Dessa partier levererar enkla lösningar och bygger sin politik på just motsättningar.
Näringslivet och de nyliberala debattörerna bryr sig endast om lojal och billig arbetskraft och tar inget ansvar för de som konkurreras ut. Tyvärr är det också så att många av de etablerade partierna inte vågar driva frågor om att begränsa marknaden och det innebär att löntagare känner sig övergivna och utlämnade åt sitt öde.
I Sverige har vi som arbetar i byggsektorn sett resultatet av det sk prekariatet och på nära håll kunnat bevittna hur människor från andra länder blir utnyttjade av samvetslösa arbetsgivare.
Det finns dock en lösning på stora delar av denna problematik och den lösningen stavas kollektivavtal. Detta är ett genialiskt instrument som inte bryr sig om varifrån människor kommer eller hur de ser ut. Det enda det säger är att alla som arbetar ska ha lika betalt. Det är också konkurrensneutralt mellan företag.
Genom kollektivavtal behandlas människor lika, vi förhindrar lönekonkurrens och att grupper ställs mot varandra. Jag skulle vilja hävda att kollektivavtal är ett av de bästa sätten för att förhindra att högerpopulism och rasism bereder ut sig.
Genom ett huvudentreprenörsansvar får vi möjlighet att kontrollera att kollektivavtalen efterlevs och därmed skapa ordning och reda på arbetsmarknaden. Det är så det hänger ihop!