Fackliga framsteg kostar

För drygt en månad sedan utnämndes Årets bygge. Det sägs vara samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda tävling och priset delades ut med pompa och ståt under en galakväll på Cirkus i Stockholm.

Anmärkningsvärt var dock att flera av de nominerade projekten har varit kända för sina problem med lönedumpning, dåliga arbetsvillkor och tvivelaktig säkerhet. Mest känt är bygget av Sundsvallsbron.

Det är sorgligt uppenbart att byggnadsarbetarnas villkor inte räknades. Att arbetsgivarnas prestige inte ligger i hur bra arbetsgivare man är utan att det är lagt i byrålådan. Att dem som har gjort bygget möjligt och slitit ute på broar, höga höjder och sena nätter varit helt oviktiga i sammanhanget.

Det här är naturligtvis skamligt men det bekräftar också hur vi jobbar i motvind ibland. Det visar med önskvärd tydlighet att bra och rättvisa arbetsvillkor och löner ligger lågt ner på arbetsgivarnas prioritet. Det bekräftar hur viktigt det är att det finns fackföreningar och att Byggnads aldrig slutar kämpa för bättre villkor. Inget kommer gratis, varje fackligt framsteg har kostat.

För ett år sedan tog vi fajten för ett huvudentreprenörsansvar. Någonting behövde göras för att motverka problemen som uppstår i långa entreprenadkedjor där kollektivavtalet inte längre betyder något.

Arbetsgivarna vägrade såklart. Motståndet var enormt. Men från årsskiftet har vi nu ett huvudentreprenörsansvar. Från och med 1 januari i år måste huvudentreprenören kliva in och ta ansvar om en underentreprenör längre ner i kedjan inte sköter sig. Det här är ett skydd för dig som anställd. Det är också ett viktigt verktyg för att komma åt den osunda konkurrensen inom branschen.

Glädjande nog kan vi redan nu se effekter av det. Fler kollektivavtal tecknas och företagen sysselsätter Byggnads regionkontor med att uppdatera och plocka bort företag på ue-listorna som inte hör hemma i branschen. De stora företagen uttalar sig nu positivt till den nya regleringen. Självsaneringseffekten som vi förutspådde tycks fungera. Resan mot en byggbransch med mer ordning och reda har börjat. Just nu informerar vi lite extra om huvudentreprenörsansvaret. Det är viktigt att vi alla känner till att det finns och vad det faktiskt gör för nytta.

Givetvis är inte allting löst med ett huvudentreprenörsansvar. Arbetsgivare och fifflande byggföretag kommer hitta nya kryphål och de kommer att göra allt för att fortsätta hitta billig arbetskraft och utnyttja systemet. Men vi har inte heller slagit oss till ro. Huvudentreprenörsansvaret är bara början. Vi kommer att fortsätta driva frågan om ordning och reda tills det inte längre behövs. Positivt är dock att politiska krafter har lyssnat på oss och flera förändringar som gynnar byggbranschen är på gång. Det lönar sig att driva frågor och aldrig ge sig.

Slutligen, som styrelseledamot i BWI, världsstyrelsen för alla byggnadsarbetare runt om i världen, har jag nyligen varit på en konferens på Filippinerna med byggfacken i Asienregionen. Länder som Australien, Indien, Malaysia och Sydkorea har det inte lätt. Det är alltför uppenbart att problemen i byggbranschen känns igen världen över. Faktum är att det dör fler människor på grund av jobbolyckor varje år än det dör i krig. 2 miljoner människor offras varje år och byggnadsarbetarna är bland dem som är utsatt för störst risk.

Idag är arbetsmarknaden global. Med den fria rörligheten konkurrerar löntagare med löntagare över hela världen. Därför måste vi också ta kampen för fackliga rättigheten världen över. Vill vi är vi världens största folkrörelse.

Johans tackling

Svenskt näringsliv anmäler vita jobb-modellen till konkurrensverket. De fortsätter att hitta på problem och svartmåla facket men kommer själv inte med några lösningar.