Vi granskar jämställdheten i landets yrkesgymnasier

Egentligen är det ganska enkelt. Ska vi klara av att bygga alla bostäder och den infrastruktur som Sverige behöver, måste det bli fler som vill bli byggnadsarbetare. Det är därför som jämställdhet och mångfald står högt upp på agendan för oss i Byggnads.

Alla branscher tjänar på mångfald. Det är i brytningen mellan människors olika erfarenheter och utgångspunkter som de bästa idéerna uppstår. Det leder till större effektivitet och produktivitet. Att många väljer att lämna branschen på grund av beteenden som stänger ute är därför ett stort misslyckande.

Byggnads arbetar sedan kongressen 2014 aktivt med jämställdhet. I grunden handlar det om att, som fackförening, alltid stå upp för mänskliga rättigheter och alla människors lika värde. Men också om att skapa en god arbetsmiljö för alla. Ingen ska någonsin behöva uppleva diskriminering på sin arbetsplats.

Värderingar skapas i skolan

Men värderingar är inte något som bara skapas på arbetsplatsen. Den finns och förstärks redan under yrkesutbildningarna. Detta trots att skollagen tydligt säger att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter, såsom exempelvis jämställdhet. Även läroplanen för gymnasiet säger att alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling aktivt ska motverkas.

Byggnads har tagit fram en rapport där vi granskar hur landets yrkesgymnasier jobbar med jämställdhet. Resultatet är en ögonöppnare, men tyvärr ganska nedslående. Det görs alldeles för lite. Många lärare som tycker att man i skolan pratar, diskuterar och jobbar med jämställdhet. Men den bilden delas endast av 65 procent av eleverna.

Kvinnor känner sig inte trygga

Rapporten visar också stora skillnader mellan hur män och kvinnor upplever diskriminering under skolgång och yrkespraktik. En allt för stor del, 23–25 procent av kvinnorna, känner sig till exempel inte trygga när de byter om eller går på toaletten i skolan eller på arbetsplatser. Det är också vanligt att kvinnliga elever inte får skyddskläder i passande storlekar.

Det är ingen överdrift att påstå att det behöver göras mer på många områden. Styrningen och stödet från politiker och myndigheter behöver bli tydligare. Det behövs mer kunskap och bättre förutsättningar för lärarna. Varje skola behöver också genomlysa sin verksamhet och struktur runt eleverna, med genusglasögon. Skolan har en skyldighet enligt lag att riskbedöma, analysera och åtgärda diskriminering och detta måste säkerställas.

Att ändra beteenden tar lång tid, men det finns ingen tid att förlora. Alla ska känna sig inkluderade, välkomna och trygga i skolan. Om branschen ska växa och utvecklas är detta arbete ett måste.