Danskar vill ta efter Sveriges rutiner med asbest

För drygt ett halvår sen kontaktade Allan Leegaard, Arbejdsmiljøkonsulent på BAT-kartellet, Byggnads Skånes arbetsmiljöansvarige Robert Nilsson för att få veta mer om hur Sverige arbetar för att minska dödsfallen till följd av asbestexponering. Efter två videomöten släppte äntligen restriktionerna så att en liten grupp kunde komma på besök.

Robert Nilsson och Brian Hansen hjälps åt att förklara lagar, regler och avtal kring asbesthantering i Sverige.

Robert och ombudsman Brian Hansen började med att bla förklara lagstiftningen i Sverige som är strängare än i Danmark. Vi har även högre sanktionsavgifter (böter) när företag bryter mot lagen och andra rutiner när någon blir utsatt för asbest. Robert förklarade att i Sverige ska man göra en anmälan om arbetsskada så fort man fått reda på att man blivit utsatt för asbest och även en hälsokontroll. Skulle symtom komma långt senare (inkubationstiden kan vara så lång som 25-30 år) så finns det dokumenterat exakt när man blev utsatt, av vilken typ av asbest och hur lungorna såg ut då. Danskarna gör ingen arbetsskadeanmälan förrän någon blir sjuk så rutinerna ser helt annorlunda ut.

En annan skillnad som även var en av huvudanledningarna till att de ville besöka oss var hur vi i Sverige utbildar och certifierar de som utför asbestsaneringen. I Sverige får bara godkända företag utbilda asbestsanerare och både anställda och arbetsledning måste ha gått godkänd utbildning för att bli ett certifierat rivningsföretag inom asbest. Vi har också krav på att man måste göra en kompletteringsutbildning vart femte år. Har man haft ett uppehåll under de fem åren så måste man gå utbildningen från början (fyra dagar). Det är det arbetssättet som Folketing politikerna vill presentera i Danmark.

Trekammarslussen var uppbyggd så som man bygger en sluss för att komma in till ett område som ska asbestsaneras. Eftersom det inte var en riktig arbetsplats kunde alla prova att gå igenom den.

I samarbete med Zoran på Restoral hade Robert ordnat ett studiebesök till gruppen. Zoran hade byggt upp en trekammarsluss och tätat ett rum för att kunna visa hur korrekt avspärrning ser ut. Alla fick möjlighet att gå igenom slussen för att förstå de olika kamrarnas uppgift.

Zoran på Restoral förklarar hur man försluter ett rum och vilken ventilation som behövs för att rena luften.

Väl inne i rummet fick man uppleva hur det skapas ett undertryck för att ingen luft (med asbestpartiklar) ska kunna ta sig ut. Numera har Sverige krav på att man måste passera en sluss även när man sanerar asbest utomhus och även det fick våra besökare prova på. En vagn, som påminner om en mindre byggbod, och är uppdelad i tre kammare med tydligt märkt in – och utgång gör så att de som har sanerat inte ska ta med sig någon asbest bort från rivningsplatsen.

Fakta Asbest

Man får aldrig passera den här skylten!

Asbest har varit förbjudet att använda sedan 1982 i Sverige. Trots det ökar antalet som insjuknar i de cancertyper som sammankopplas med asbest. De som blir sjuka i dag har i de flesta fall deltagit i rivning av hus som var byggda mellan 1945–1980 då asbest var väldigt vanligt i olika byggmaterial som eternit, mattlim, elkablar fix och fog, isoleringsmaterial, packningar och på många andra ställen.

Ska man riva en byggnad från den tidsperioden måste alltid beställaren se till att ett oberoende företag med certifikat tar prover för att fastställa om det finns asbest, var det finns asbest och vilken typ av asbest som finns, innan rivningen får börja. Om det finns asbest måste det saneras innan man får riva.

Vid minsta misstanke om att det finns asbest där du jobbar så kontakta Byggnads direkt!