Trögt få ut lågvibrerande verktyg

Vibrationsskador är i dag den vanligaste godkända arbetsskadan. Dessutom är mörkertalet stort. Många byggnadsarbetare får allvarliga, kroniska skador på nerver, muskler och kärl.

Ett problem är att arbetarna jobbar för länge utan paus. Ett annat att arbetsgivarna inte erbjuder de medicinska kontroller de är skyldiga att skicka sina anställda på vid anställning och sedan minst var tredje år.

Samtidigt går arbetet med att få ut lågvibrerande, handhållna maskiner på marknaden långsamt.

– Vi borde ha kommit mycket längre, säger överläkaren och professorn Lars Gerhardsson.

Han är ansvarig för ett av delprojekten i "Noll vibrationsskador". Där tittar han på hälsomått och hur de påverkas av vibrationer.

TILL VARDAGS JOBBAR Lars Gerhardsson på arbets- och miljömedicin (AMM) som är en integrerad verksamhet vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Göteborgs universitet. Han har drygt 30 års erfarenhet av arbetsmedicin.

När det gäller vibrationer har han tittat mycket på långtidseffekter. Det har också handlat mycket om att sprida information. Det är såklart fortfarande viktigt med kunskap, men de senaste fem–sex åren har fokus lagts på verktygsförbättring.

– Att få ner exponeringen är det som har bäst effekt när det gäller att minska vibrationsskadorna, säger Lars Gerhardsson.

Det finns i dag väl prövade metoder för att ta bort vibrationer från maskiner och verktyg. Den så kallade motmassetekniken släcker ner vibrationer väldigt effektivt. En annan metod bygger på balansringar som kan användas i roterande verktyg, till exempel sliprondeller. Den baseras på fritt rörliga kulor i en ring med dämpande olja. Vid rotationen blir kulorna självbalanserande så att obalanser kan minskas.

Problemet är att tillverkarna inom byggbranschen inte börjat använda tekniken i tillräckligt hög grad. Och efterfrågan är för dålig.

– Problemet är att det inte slår igenom för de verktyg som används av byggnadsarbetare, säger Lars Gerhardsson.

POSITIVT ÄR ATT INTRESSET för forskningen ökat och tagit fart.

– Tanken med det här projektet är att få ner vibrationerna med 50 upp till 80 procent. Ofta är det inte mycket som behöver ändras och det behöver inte bli särskilt mycket dyrare. Ibland kan det räcka med gummibussningar, säger Lars Gerhardsson.

Projektet "Noll vibrationer" har pågått i drygt två år och går nu in i sitt slutskede. Lars Gerhardsson och hans kollegor hoppas på nya pengar och en fortsättning i ytterligare två år. Svaret på ansökan kommer i slutet av året.

– Då kan vi verkligen ta krafttag.

Fram till nu har projektet testat maskiner på två olika arbetsplatser, ett stenbrott och ett gjuteri. Tanken är att framöver börja testa maskiner i större skala på fler personer.

– Dessutom kan vi visa upp verktygen i olika demonstrationsmiljöer. Problemet med information är att i verkligheten är det få som verkligen följer rekommenderade arbetstider för de vibrerande maskinerna. Och de skyddshandskar som tagits fram hjälper i princip inte alls.

– Att minska vibrationerna är det bästa, säger Lars Gerhardsson.

DE FLESTA SOM SÖKER LÄKARE för vibrationsskador medelålderns män.

– Många som kommer till oss i 55-årsåldern är överlevare med stor tålighet. De har en yrkesstolthet och är duktiga. Sedan säger vi att de av medicinska skäl helst borde sluta så snart som möjligt med vibrationerna, vilket är ett tufft besked. Men sedan måste man också ta hänsyn till de juridiska, sociala och ekonomiska konsekvenserna för den enskilde.

På arbetsmiljökliniker runt om i landet har de sett att skadorna också drabbar allt fler unga.

– Ett typiskt exempel är någon som jobbat med bilning i åtta timmar per dag. Ingen klarar att jobba så särskilt länge.

Det är också stor skillnad på hur känslig varje person är för vibrationer. Kroniska vibrationsskador kan uppstå snabbt.

– Redan efter ett par år kan en person ha fått allvarliga skador, säger Lars Gerhardsson.