Följ med på en skyddsrond genom Marieholmstunneln
Byggnads Västs Conny Jervhäll och Pablo Vergara har ansvar för de stora byggprojekten i Göteborg, Västsvenska paketet där Västlänken ingår.
Vi följde med på en inspektionsrunda genom Marieholmstunneln.
Tunnelbygget är indelat i tre projekt och alla tre pågår just nu. Själva tunneln och en trafikplats på vardera sidan om Göta älv.
Tunneln ligger på plats på älvens botten efter en avancerad nedsänkning. Tre betongelement har tillverkats i torrdocka på Marieholmssidan. Färdigbyggda bogserades de ut och styrdes på plats på millimetern med hjälp av vajrar och monterades sedan ihop i den ränna som muddrats på älvens botten.
– Nu när delarna är på plats är det nedfarterna på Marieholms- och Tingstadssidan vi håller på med, så kallade "Cut and Cover-tunnlar" (schakta och täcka över), säger Jörgen Sannerstedt, kvalitets-, miljö- och arbetsmiljösamordnare (KMA-samordnare) på Züblin.
Han började på det här projektet för tre år sedan.
– När jag fick chansen tvekade jag inte och jag har inte ångrat en sekund. Det är väldigt spännande. Det är ett stort projekt och mycket att tänka på. Vi har många gästarbetare vilket ger en del utmaningar med kommunikation och annat.
Det tyska företaget Züblin har ett 30-tal personer på plats och holländska Boskalis har 7 personer på plats.
– Sedan har vi 120–130 yrkesarbetare inloggade per arbetsdag på projektet, berättar Jörgen.
Klart nästa höst
Tunneln ska vara klar i oktober 2020 och sedan i höstas går det att promenera genom den.
– Vi ligger i princip spot on, säger Jörgen Sannerstedt.
Byggnads Väst följde med honom och några arbetsledare på en skyddsrond. Den här dagen hade det gått 395 dagar utan allvarliga olyckor på arbetsplatsen.
– Det har gått bra. Vi har inte haft några olyckor, bara en del småincidenter så vi har varit förskonade, berättar Jörgen.
För Conny Jervhälls, Pablo Vargaras och Byggnads Västs del handlar det om att följa upp arbetsmiljöarbetet och försöka få gästarbetare att gå med i Byggnads.
– Här behövs en bättre grund för ställningen att stå på. Ni måste lägga in en träbit under varje ben, påpekar Pablo Vergara som även hittade ett par andra småsaker som behöver åtgärdas.
Försöker organisera gästarbetare
Pablo arbetar med organizermodellen som fokuserar på att aktivera anställda, inte bara rekrytera. En tuff utmaning. Få gästarbetare från andra länder går med i Byggnads.
Kvällen innan hade han varit på besök hos den grupp turkiska betongarbetare som gjuter infarten från Marieholmssidan.
– Just nu handlar mycket om att knyta kontakter, lära känna arbetarna och skapa en relation. Det är viktigt att de lär sig hur Byggnads och fackförbund fungerar i Sverige och att de ska kunna lita på oss, säger Pablo.
ORGANIZERMODELLEN
"Organizermodellen" för fackligt arbete startade i USA på 1980-talet.
Den kom till Storbritannien på 1990-talet och senare, på 2000-talet, också till länder som Danmark och Tyskland.
Modellen importerades till Sverige av Transport som influerats av systerfacket SEIU i USA. Kommunal har också jobbat enligt modellen.
I stora drag går den ut på att lägga fokus på att värva nya medlemmar och göra dem aktiva i fackföreningen.
Arbetet ska ske och styras lokalt på företagen, inte från ombudsmän på en avdelning eller förbundskontor.
Det ska finns en tydlig konfliktlinje mot arbetsgivaren.
Detta skiljer sig ganska mycket från den "servicemodell" Byggnads och många andra fackförbund i huvudsak arbetar efter i dag där vi bygger upp ett samarbete med arbetsgivarna för att nå inflytande genom medbestämmande.
Tanken hos Byggnads Väst är att använda båda metoderna samtidigt.
Erfarenhet från Danmark säger också att Organizermodellen är svårare att föra in rakt av i länder med stark fackföreningstradition.