Facket och Politiken

Varför arbetar Byggnads politiskt?

En del fackförbund kallar sig opolitiska. Att kalla sig politisk eller opolitisk ändrar inte det faktum att man som fackförbund jobbar med politiska frågor. Det går inte att jobba för positiva förändringar för sina medlemmar utan att påverka lagar som styr arbetsmarknaden för att ta ett exempel. Redan när fackföreningarna bildades för lite mer än 100 år sen insåg man att det fanns saker som man inte kunde påverka som ett fackförbund och därför bildade vi Socialdemokratiska arbetarpartiet (SAP). Genom att ha ett eget parti kunde vi påverka lagar som i sin tur påverkade arbetarna, som tex semesterlagen som är en lag de flesta känner till. Andra exempel på förändringar man har kunnat driva fram genom att ha ett eget parti:

• Allmän rösträtt
• Lagstadgad semester, först 3 veckor, sen 4 veckor och slutligen 5 veckor.
• Arbetstidslagen, 40 timmar arbetsvecka.
• Strejkrätt
• MBL (medbestämmandelagen)
• LAS (anställningsskyddslagen)

Ett exempel från nutid är pensionen. Vi vet att många av våra medlemmar oroar sig över pensionen: Kommer man kunna leva på pensionen? Kommer kroppen orka? Vi som fackförbund bestämmer inte över pensionen utan har då kört en pensionskampanj som vi kallar Knegarpension för att påverka politikerna. Socialdemokraterna reagerade hyfsat snabbt och kom med förslag som ligger i linje med det Byggnads föreslog.

Ett annat exempel är de höga bränslepriserna. Inte en facklig fråga egentligen men det påverkar våra medlemmar så då höjer vi rösten och efterfrågar en höjd milersättning www.byggnads.se/byggnads-krav-pa-regeringen-hoj-milersattningen/

Det är få branscher som är så beroende av politiska beslut som byggbranschen. Det är politiska beslut som styr över byggandet av bostäder, skolor, sjukhus, vägar och annat som ska byggas. Vi vill att våra medlemmar ska ha jobb och ha det bra på jobbet och vi vill också att skyddsnätet runt om fungerar. Vi träffar folk som blivit sjukskrivna av jobbet och som inte får hjälp av Försäkringskassan. Vi träffar ensamstående föräldrar som behöver ”Nattis” för att kunna börja tidigt och jobba sent.

Genom att påverka politiken kan vi påverka tillgången på arbete för oss byggnadsarbetare och få till bra förändringar i samhället som gynnar våra medlemmar. Att vi samverkar med Socialdemokraterna handlar alltså i första hand om att det är det effektivaste sättet att få ett Sverige där våra medlemmar har det bra – på jobbet och på fritiden!

Vem ska man rösta på?

Vill man veta vilket parti som jobbar för dig och de frågor som du tycker är viktiga så är ett tips att titta på hur olika partier har röstat i riksdagen. Det gör man lättast genom att gå in på www.riksdagen.se Vallöften i all ära men ibland säger handling mer än ord och då kan omröstningarna ge en fingervisning om hur det ligger till på riktigt.

Som den här omröstningen om Utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud till exempel:

Byggnads KRAV inför valet 11 september 2022

• En byggbransch fri från kriminalitet
• Pensioner för oss som bygger Sverige
• Framtidens byggbransch
• Bostadspolitik för oss som bygger Sverige

LÄS MER OM VÅRA KRAV Val2022

Hur startade allt?

För dig som vill veta hur det hela startade har vi både film och text som berättar mer om fackets historia och om det facklig-politiska arbetet.

Byggnads Skånes ombudsman Tommi Hakala tar med dig till Sverige på 1850-talet och början på den fackliga rörelsen.

På vilket sätt hör fackligt arbete och politik ihop? Byggnads Skånes Ida-Therese Högfeldt berättar om varför fackförbunden startade ett parti i slutet av 1800-talet.

Historik

I slutet av 1800-talet var Sverige ett land som förändrades snabbt. Det gamla jordbrukssamhället höll på att försvinna. Människor drogs till städerna där det fanns jobb på fabriker, inom handel, transport och på byggen. Redan då fanns det konkurrens om jobben och redan då ville många arbetsgivare betala så lite som möjligt.

Runt ett köksbord har fjorton smeder från en av smedjorna i staden samlats.
- Våra löner är för låga.
- De få ören jag får räcker knappt till mat för barnen.
- Barnen hinner vi inte träffa ändå, vi jobbar ju jämt.
- Vi måste få bättre betalt!
- Och ledigt åtminstone en dag i veckan.
Runt bordet lovar smederna varandra att ingen ska arbeta för lägre lön än 22 öre i timmen, och att ingen av dem ska arbeta på söndagar, vad arbetsgivaren än kommer att hota eller fresta med. Runt köksbordet bildar de just då sin första fackförening. De förstår att de måste spara pengar för att stå starka om de ska kunna tvinga arbetsgivaren att gå med på deras krav. De bestämmer att medlemsavgiften ska vara en krona i veckan. Alla lägger 25 öre i en tom kakburk. Burken är deras första strejkkassa. De tar ett papper och skriver ner sina två krav, 22 öre i timmen och lediga söndagar. Nästa dag går alla till arbetsgivaren och kräver att han ska skriva under deras villkor. Arbetsgivaren går med på att betala 20 öre i timmen och ledig söndag.

Kvinnorna i byggbranschen

I takt med att städerna växte fick allt fler jobb inom byggnadsbranschen. Det tyngsta jobbet på en byggarbetsplats utfördes av murarhantlangerskorna, de kvinnor som bar upp murbruket till murarna på en byggarbetsplats. De kallades ofta mursmäckor eller brukssmäckor. Murarhantlangerskorna hade usla löner, låg social status och föraktades ofta även av andra arbetare. De flesta var ogifta och många var ensamstående mödrar. Bruket bars upp i ett ok med två hinkar, som sammanlagt vägde cirka 60 kilo. Arbetsdagarna var mellan tio och tolv timmar långa. När de andra byggnadsarbetarna gått hem för dagen fick hantlangerskorna stanna kvar och rengöra verktygen. Att bära slet sönder rygg och ben, kalken som blandades i murbruket var frätande och förstörde kvinnornas händer. Murarhantlangerskorna hade inga kollektivavtal och ofta ingen fackförening de kunde gå med i utan det var fortfarande bara för män.

En julidag 1888 bestämmer sig murarhantlangerskorna på ett bygge på Fleminggatan i Stockholm att vägra arbeta om inte byggmästaren höjer deras lön från 15 till 18 öre i timmen. Kvinnorna går runt till olika byggen i staden och uppmanar alla som har lägre löner än 18 öre i timmen att ansluta sig till strejken. Strejken lyckades och lönerna höjdes till 18 öre i timmen.

Facket och politiken

Efterhand som fackförbunden insåg sin styrka tog man tag i fler och fler problem som man ville ändra på. Man började driva mer än bara lönefrågor utan även mer övergripande krav. De viktigaste var åtta timmars arbetsdag och allmän rösträtt. Ett problem var att de flesta arbetare inte hade någon rösträtt eftersom man var tvungen att ha en viss inkomst för att få rösta. Kvinnor fick inte rösta alls. Den svenska arbetarklassen var alltså utestängd från såväl kommunal- som riksdagsval. 1889 bildade man därför ett eget parti som skulle driva arbetarnas krav: Sveriges socialdemokratiska arbetareparti.

Arbetarrörelsen växte i början av 1900-talet. Fackföreningarna ägnade sig inte bara åt arbetsförhållanden utan även åt folkbildning och kultur. Arbetarna fick ökat självförtroende när de visade för sig själva att de var minst lika goda medborgare som de rika. Som när de politiska makthavarna vägrade införa allmän rösträtt. LO utlyste därför en tre dagar lång politisk storstrejk i maj 1902. Ungefär 120 000 arbetare över hela landet strejkade. LO utlyste därför en tre dagar lång politisk storstrejk i maj 1902. Ungefär 120 000 arbetare över hela landet strejkade. Riksdagen fortsatte att rösta ner förslagen om allmän rösträtt men arbetarna hade visat sin styrka. Det gick inte att ignorera dem på samma sätt längre. Kampen fortsatte och 1919 gick förslaget om allmän rösträtt för både män och kvinnor igenom. Det första riksdagsvalet med allmän och lika rösträtt hölls 1921 – demokratin var född i Sverige!