Vi ser ett B-lag växa fram

Vi ser fler och fler exempel på att utländsk arbetskraft blir utnyttjad i Sverige, skriver Byggnads. Varför görs skillnad på jobb och jobb? På människa och människa?

Fackets möjlighet att kräva kollektivavtal för alla är ett verktyg för att slå fast alla människors lika värde. Detta verktyg har regeringen tagit ifrån facket. De missförhållanden och den otrygghet som regeringen skapat med den nya ojusta arbetsmarknaden har också gett grogrund för främlingsfientliga uttryck.

Så vad gör regeringen?

Den talar om att motverka ett utanförskap – när det istället är så att utanförskapet ökar med regeringens ojusta arbetsmarknadspolitik. I verkligheten ser vi ett A- och B-lag växa fram på svensk arbetsmarknad. Regeringen skapar motsättningar, gör skillnad på människor och människor.

Lettiska byggnadsarbetare har arbetat för cirka 27 kronor i timmen i Sollentuna och har inte haft tillräckligt med pengar att äta sig mätta. Skandalen uppdagades efter att byggnadsarbetarna själva satt upp en skylt utanför arbetsplatsen: ”Grannar, hjälp oss vi är slavar och är hungriga.”

Nu får det vara nog. Det är regeringen som är ansvarig för utnyttjandet av utländska gästarbetare och det är regeringen som kan göra något åt saken. Två år efter att regeringen införde det nya regelverket för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU pågår ett utnyttjande av utländsk arbetskraft i Sverige. Regeringen har skapat ett system där utländska arbetstagare hamnar i en orimlig beroendeställning till sina arbetsgivare och blir lätta offer för exploatering.

Regeringen har begränsat fackens möjligheter att ingripa mot missförhållanden genom att införa den så kallade Lavallagen. Framför allt måste parterna på arbetsmarknaden ha en möjlighet att agera. Med Lavallagen är vi vingklippta. Det är regeringen och migrationsminister Tobias Billström (M) medveten om.

Jan Björklund (FP) vill ta bort språk på yrkesprogrammen, vilket gör att man tar bort högskolekompetensen och inte ger de med yrkesjobb den kunskap de behöver. Hur ska en byggarbetare kunna ha god chans att ta ett jobb utomlands, läsa bruksanvisningar eller kommunicera med de allt fler arbetskamraterna från utlandet?

Att montera ner den svenska modellen och den svenska arbetsmarknadspolitiken skapar ett tudelat Sverige. De med de goda förutsättningarna och de med de sämre förutsättningarna – den utländska arbetskraften som utnyttjas, liksom de unga, sjuka och de med icke fasta jobb.

Regeringens arbetslinje och jobbpolitik handlar i praktiken bara om otryggare anställningar och låglönejobb.

I Byggnads valanalys konstaterades: Ett ökat röstetal på främlingsfientliga krafter beror till stor del på att politikerna inte lyssnar på de ungas villkor och intressen idag. Många unga, särskilt alla som ännu inte tagit sig in på arbetsmarknaden, känner idag en stor otrygghet.

Regeringens arbetsmarknadspolitik skapar ett utanförskap hos unga.

I valanalysen föreslås:

– Överväg nytt kunskapslyft för grupper med svag koppling till arbetsmarknaden.

– Återupprätta den svenska modellen så att facket kan kräva och kontrollera avtal med utländska företag.

– Att regeringen inför ett nytt generellt kunskapslyft.

– Att regeringen ser utbildningssatsningar för unga som en investering för framtiden, inte minst gället det killar och tjejer som med stort hopp väljer en yrkesutbildning.

Regeringen banar vägen för ett kallare, orättvisare och hårdare samhälle som skapar ett ökat utanförskap. Regeringen skapar inte bara en social utslagning, regeringen skapar också en grogrund för ökad kriminalitet och främlingsfientlighet.

Vi ser ett samhälle där utanförskapet och otryggheten växer med alla dess motsättningar. Vi är många som vill se ett rättvisare och jämlikare Sverige. Då behövs det mer trygghet och respekt för arbetsinsatser – oavsett var man kommer ifrån. Det är systemet som är fel, inte människorna. Det behövs en öppen dialog och kunskapsspridning för att få människor att växa och känna trygghet.

Johan Lindholm
Andre förbundsordförande Byggnads