Kims fallolycka visar varför Arbetsmiljöveckan behövs

Kims och alla andra byggnadsarbetare som skadats eller mist livet på jobbet visar varför Arbetsmiljöveckan behövs, men också att det förebyggande arbetet för att förhindra fallskador behöver göras varje dag – året runt.

Den 6 december 2022 skulle Kim göra ett moment han gjort många gånger förr. Men den här gången var olyckan framme.
43-årige Kim Björkman har varit i byggbranschen sedan han var 21, det vill säga mer än halva sitt liv. Först som murare, sedan utbildade han sig till snickare. Nu arbetar han på MBAS Stenhus i båda yrkesrollerna.
Den där decemberdagen för snart tre år sedan var han snickarlärling på samma företag, och var med och byggde villor i Skurup. Under arbetets gång dokumenteras alla moment med bilder. Det var vid en sådan dokumentation olyckan inträffade.
– Vi skulle gjuta en u-balk, och jag skulle ta en bild som visade att armeringskorgen låg rätt. Jag hade gått upp på en mur från en rullställning för att ta bilden. Sedan skulle jag hoppa ner på ställningen igen, ett hopp på cirka 70 centimeter. När jag gjorde det brast trallen – den knäcktes. Så jag trillade rakt genom och slog i en ställningsbom i fallet. Sedan fick jag trallen i huvudet, berättar Kim Björkman.

Fallet från muren ner till marken var på runt 2,5 meter. En kollega uppfattade vad som hänt sprang för att hjälpa till.
– Jag tror aldrig att han sprungit så fort, skojar Kim om kollegan.
Kim låg på marken och kippade efter luft. Han svimmade inte av, men förstod att något var fel. När han väl kom till sjukhuset konstaterades att tre revben var knäckta på fem ställen. Det hade kunnat sluta ännu värre än.
– Man kan få en lunga punkterad. Men jag slapp det.
Tur i oturen var också att det inte fanns uppstickande armeringsjärn under honom där olyckan skedde.
– Då hade det kunnat sluta riktigt illa.

Efter ett dygn på sjukhus, där det också konstaterades att han fått en lättare hjärnskakning, fick Kim åka hem till familjen för att vila upp sig. De brutna revbenen skulle självläka. Han var sjukskriven i två månader med stränga förmaningar: ”inga tunga lyft”.
– Jag tog det ganska lugnt, var ute och gick för att röra på kroppen. Med tanke på vad jag har för jobb så var det svårt att komma tillbaka för tidigt, och min fru sa till mig att ”nu väntar du”.
När Kim var tillbaka på jobbet arbetade han 50 procent de två första veckorna, därefter heltid som vanligt.

 

 

I allt elände som Kim drabbades av vill han lyfta fram en positiv sak, en viktig sådan. Företaget han arbetar på har kollektivavtal. Därmed hade han rätt till ersättning från Afa Försäkring.
– Den fungerade fläckfritt, hundra procent. Afa och Försäkringskassan var med mig hela vägen. Efter att jag anmält skadan var det inga konstigheter. Pengarna kom som de skulle. Jag tjänade nästan mer pengar på att gå hemma eftersom jag även fick för sveda och värk. De stod också för alla kostnader, som sjukhusbesök och sönderklippta kläder. Det vill jag lyfta.

Ställningsföretaget tog efter fallet på sig ansvaret för att ha levererat en ställning som inte höll måttet. Kim Björkman hoppas att yrkeskollegor som läser den här artikeln inser att olyckan kan vara framme när som helst.
– Man kan inte ta saker för givet.

Kim Björkman har många år kvar i yrket. När han utbildade sig till snickare gjorde han det för att han var trött på att bli uppsagd varje vinter, något som är vanligt bland murare. Som snickare har han fått erfarenheter som gör att han också kan ta nästa steg i yrkeskarriären.
– Jag funderar på att läsa vidare, kanske till projektledare eller arbetsledare. Kroppen håller inte hur länge som helst.