
“Skydda dig med mask från början”
Roger Torstensson började jobba som svetsare i början av 2000-talet. Han gillade jobbet, men utsattes ofta för svetsrök, svavel och damm. Till slut sa kroppen ifrån.
– Det var ett roligt jobb och jag ville fortsätta hålla på med det, så jag försökte skydda mig så gott det gick.
Roger jobbade bland annat med att bygga apparatrum och bygga om försvarets undercentraler i Skövde. Han svetsade i stora rör och trånga utrymmen, ofta i miljöer med farliga gaser. Som ung tänkte han inte så mycket på riskerna.
– Jobba och tjäna pengar var det som gällde när man var ung. Som 18-åring jobbade jag uppe i en tändkammare på Katrinefors. Det var svavel där inne som vi fick ösa med spade och sedan lägga i säck. Och du skulle sett den halsen – den var röd, det kan jag lova dig.
”Det var bara att prestera och jobba fort”
Kunskapen om riskerna var låg. Roger fick ofta själv ta reda på vilket skydd som behövdes. När han bad en arbetsgivare om en friskluftsmatad mask fick han nej. Den var för dyr.
– Det fanns ingen information från arbetsgivaren över huvud taget. Det var
bara att prestera och jobba fort.
Först fick Roger lunginflammation och hosta.
– Sedan kom den fruktansvärda tröttheten. Man förstod inte vad det handlade om,
men man orkade inte vara social.
Med åren utsattes han också för betongdamm.
– Det tog ur det sista av orken i kroppen. Man känner när dammet hamnar i lungorna, det blir mental trötthet och så ligger man och hostar tills man nästan går sönder
Skyddet måste fungera
På vissa arbetsplatser fick Roger rätt skyddsutrustning. På andra användes engångsfilter som inte byttes, samtidigt som arbetare bilade i små utrymmen där dammet yrde. Jargongen och okunskapen gjorde också att riskerna inte alltid togs på allvar.
Roger fortsatte jobba tills han inte orkade längre. Efter en lång process inom sjukvården fick han till slut livränta och förtidspension. I dag påverkar damm fortfarande hela hans vardag. Han använder en tryckluftsmatad mask för att kunna klippa gräset och sover med en andningsmask som han fått genom sjukvården.
– Blir jag utsatt för damm på förmiddagen behöver jag vara inne flera dagar. Jag är helt orkeslös. Det slår sig på ögonen också, de blir trötta och rinniga.
Under flera år hade Roger kontakt med en arbetsmiljöansvarig ombudsman på Byggnads.
– Jo visst har jag haft nytta av facket och det stödet. Utan dem hade jag inte orkat kämpa så som jag gjort.
Rogers medskick: Vänta inte med skyddet
– Vill man ha en lycklig och bra ålderdom ska man skydda sig från början
För Roger är det också självklart att arbetsgivaren måste informera om riskerna och se till att rätt skydd finns – redan från första dagen på jobbet.
– Arbetsgivaren har ett ansvar att informera alla redan när man kommer ut som lärling: Det här gäller. Ni ska skydda er.
Fler som fått hjälp av Byggnads

”Det är lungorna som får betala priset”
När dammet får ligga kvar riskerar byggnadsarbetare att andas in farliga partiklar varje dag. Men det finns mycket som kan göras för att minska riskerna. Byggnads arbetsmiljöexpert Mikael Lissman berättar vad som krävs och vart du kan vända dig om ingen lyssnar.
Rekordackord 400 kronor i timmen!
På GLB Byggs renovering av kvarteret Tygeln i Luleå har ett ackordslag mätt ihop över 400 kronor i timmen. Hårt arbete, förtroende och stor efterfrågan ligger bakom. Men det finns också en annan möjlig förklaring till den höga lönen: Här har lagbasen en fullmakt från Byggnads.
“Försök släppa mobilen och prata med folk på matrasten"
18 åriga Jonne Carlsson gick ut byggymnasiet i juni. Nu är han lärling på Fridh och hells i Värmland. Han tipsar dig som är ny på jobbet om hur man kan får en bra start. – Om du har lärt känna dina kollegor blir det lättare att ställa frågor.
Publicerad: 5 oktober 2026
Relaterade ämnen
- ”Det är lungorna som får betala priset”När dammet får ligga kvar riskerar byggnadsarbetare att andas in farliga partiklar varje dag. Men det finns mycket som kan göras för att minska riskerna. Byggnads arbetsmiljöexpert Mikael Lissman berättar vad som krävs och vart du kan vända dig om ingen lyssnar.
- Kommuner vinner på korrekta upphandlingarFår vi stopp på arbetslivskriminaliteten skulle kommunerna kunna dela på de 26 miljarder (!) kronor i skatteintäkter som går förlorade idag. Här är listan på vad det skulle ge de skånska kommunerna.
- Rapport - sexuella trakasserierHösten 2017 blev hashtaggen #metoo känd över hela världen. I Sverige tog vi steget längre och kopplade ihop det med våra yrkesgrupper. Nya hashtaggar skapades som exempelvis i svenska försvaret: #givaktochbitihop, inom restaurangbranschen: #vikokaröver och inom byggbranschen: #sistaspikenikistan.