Vi är bestulna på vår arbetslöshetsförsäkring!

Regeringens ”arbetslöshetsavgift”, som stött bort en halv miljon medlemmar ur a-kassorna, behövs över huvud taget inte för att finansiera försäkringen. Den tillkom uteslutande för att finansiera alliansens jobbskatteavdrag. Det är dags att återskapa en allmän och solidarisk arbetslöshetsförsäkring, skriver bland andra Anders Karlsson (S) och Hans Tilly, Byggnads.

RelateratEn arbetslöshetsförsäkring som ger inkomsttrygghet vid arbetslöshet var länge en viktig del i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Sedan regeringsskiftet 2006 har försäkringen stegvis raserats. Allt färre får ersättning från försäkringen vare sig de är medlemmar i a-kassa eller inte. Nu är det endast var tredje arbetslös som får någon ersättning från a-kassan och andelen väntas minska till en femtedel inom ett år, enligt Arbetsförmedlingens bedömning.

2007 höjdes avgifterna till staten kraftigt och följden har blivit att en halv miljon löntagare står utan inkomstförsäkring. Dessutom sänktes ersättningen så att nio av tio arbetslösa numera får en dagpenning som är lägre än de 80 procent av inkomsten som arbetslöshetsförsäkringen var tänkt att täcka. Inkomsttryggheten är satt ur spel och arbetslöshetsförsäkringen har reducerats till en grundförsäkring på låg nivå för allt färre försäkrade.

Att arbetslöshetsförsäkringen blivit mycket sämre och dyrare är väl känt och omdiskuterat. Mindre känt är att de försämrade ersättningsvillkoren och de höjda avgifterna inte alls berodde på för höga kostnader i arbetslöshetsförsäkringen.

2007 fanns ett överskott i arbetslöshetsförsäkringen på mer än 20 miljarder kronor. Den ”arbetslöshetsavgift”, som stötte bort en halv miljon medlemmar ur a-kassorna, behövdes över huvud taget inte för att finansiera försäkringen. Den tillkom uteslutande för att finansiera alliansens jobbskatteavdrag.

Klassmässig särskatt
A-kassornas medlemmar har alltså genom de höjda avgifterna i praktiken fått betala en särskatt till staten, som inte har med försäkringens finansiering att göra. Allra högst är denna särskatt i branscher med hög arbetslöshet eftersom a-kasseavgiften är kopplad till arbetslösheten i varje enskild a-kassa. Följden har blivit en klassmässig polarisering av a-kasseavgifterna, där akademiker och tjänstemän betalar lägre avgifter, medan LO-grupperna har de högsta avgifterna – och därmed får den högsta särskatten.

Efter snart fem år vid makten har de borgerliga inte kunnat föra i bevis att differentiering av a-kasseavgifterna har haft någon betydelse vare sig på lönebildningen eller på sysselsättningen. Däremot har de lett till att färre löntagare är fackligt organiserade, vilket förefaller vara den outtalade men viktiga målsättningen bakom många av de borgerligas a-kasseförändringar.

Lagt beslag på löneutrymmet
Vi konstaterar att arbetslöshetsförsäkringen är avsevärt överfinansierad och att ”arbetslöshetsavgiften” inte ens när den infördes var avsedd att finansiera försäkringens kostnader. Utan några diskussioner med de parter som förhandlar om löner på den svenska arbetsmarknaden har i stället regeringen lagt beslag på delar av det löneutrymme, som var avsett att finansiera en fortsatt inkomsttryggad arbetslöshetsförsäkring. Vi kan därför med fog hävda att vi har blivit bestulna på vår arbetslöshetsförsäkring!

Vi kräver att den återlämnas. I ett första steg måste villkoren för försäkringen förbättras och den konfiskatoriska ”arbetslöshetsavgiften” avskaffas, så att alla löntagare får råd att vara försäkrade mot inkomstbortfall vid arbetslöshet.

Vi menar att arbetslöshetsförsäkringen ska finansieras med arbetsmarknadsavgifterna på det sätt som tidigare varit avsikten med dessa avgifter och att dubbelfinansieringen genom a-kassornas avgifter till staten upphör.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen förutsätter en hög facklig organisationsgrad. Den nära kopplingen mellan fack och a-kassor gynnar det fackliga medlemskapet. Vi menar att det ligger i hela arbetsmarknadens intresse att fackföreningsrörelsen behåller ansvaret för a-kassorna.

Måste byggas upp igen
Direktiven till socialförsäkringsutredningen visar att den borgerliga regeringen inte är intresserad av några väsentliga förbättringar i arbetslöshetsförsäkringen. Försäkringen ska vara ett grundskydd, inte en försäkring mot inkomstbortfall i perioder av arbetslöshet. Vare sig ersättningsregler eller finansieringen av försäkringen ska utredas. För att arbetslöshetsförsäkringen inte helt ska förlora sitt syfte krävs att den nu urholkade försäkringen reformeras i grunden.

Vi menar därför att arbetslöshetsförsäkringen snarast bör lyftas ut ur socialförsäkringsutredningen och att en för partier och parter representativ statlig utredning tillsätts med uppdraget att steg för steg återskapa en allmän och solidarisk arbetslöshetsförsäkring.

Anders Karlsson (S)
riksdagsledamot

Hans Tilly
ordförande Byggnads

Morgan Johansson (S)
ordförande riksdagens justitieutskott

Janne Rudén
ordförande SEKO

Bo Bernhardsson (S)
riksdagsledamot

Steffan Carlèn
förbundsekonom Handels

Peter Persson (S)
riksdagsledamot

Levi Sveningsson
utredare

Pär Eriksson
utredare

Länk till debattartikeln