En lång bostadskris är en katastrof för Sverige

Sverige måste öka bostadsbyggandet – allt annat vore en katastrof. Minskat byggande på en ort drabbar även andra funktioner i lokalsamhället, då en byggnadsarbetare sätter tre andra i arbete, skriver Marie Linder och Johan Lindholm. 

Publicerad:

Bostadsbyggandet faller fortsatt kraftigt och om inget görs är branschen på väg in i den största krisen sedan 90-talet. Nya siffror från SCB visar att det under första halvåret började endast 14 550 lägenheter byggas, den lägsta siffran sedan 2009. 

Siffran innebär en minskning med cirka 57 procent jämfört med samma period 2022 och den största minskningen sker bland flerbostadshus. 

Redan i dag  bor 9 av 10 svenskar i en kommun med bostadsbrist. Det som händer nu är en katastrof på många sätt. Det hindrar unga att få en bra start i livet, företag att kunna rekrytera och skapar otrygga boenden med andra- och tredjehandskontrakt och i värsta fall hemlöshet.  

När regeringen nu lägger sin budget för hösten, måste man agera. I exempelvis Finland håller staten uppe byggandet genom förmånliga lån till byggande av hyresrätter, som aktiveras i lågkonjunktur. 

Här finns lärdomar att dra för den svenska regeringen. Det ryckiga byggande som präglat de senaste trettio åren är resultatet av en alldeles för stark tilltro till marknadens förmåga att själv lösa byggandet. Historien har lärt oss att det endast leder till bostadsbrist med långa köer och ohållbara prisökningar som följd. Byggnads och Hyresgästföreningen uppmanar därför regeringen:  

- Inför förmånliga bygglån och investeringsstöd för att få i gång byggandet igen. När företagens ställer in eller skjuter upp byggstarter måste staten förse marknaden med förmånliga bygglån som ersätter det dyra egna kapitalet, mot att en lägre hyra sätts.

Endast så kan företagens behov av högre intäkter och hushållens behov av lägre hyror förenas i lågkonjunktur, och hålla uppe byggandet. I dessa kristider bör regeringen också komplettera lånen med ett utvecklat investeringsstöd.  

Långtgående konsekvenser

- Inrätta en kriskommission.  Ingen vet hur långvarig lågkonjunkturen blir och regeringen måste vara beredda att snabbt sätta in fler åtgärder. Därför bör man tillsätta en kriskommission som samlar aktörer från branschen och som kontinuerligt ger regeringen en uppdaterad bild av läget. 

- Inför en nationell översiktsplan för Sverige som samordnar bostadsbyggandet, med regionala byggkvoter som öronmärks till respektive kommun, och en planeringsbonus där staten bidrar ekonomiskt. Alla kommuner med bostadsbrist måste planera för fler bostäder. Om kommunen inte vill planera sina kvoter ska regionen få rätt att detaljplanera.   

Ett byggstopp får långtgående konsekvenser för hela samhället. Det leder inte bara till att människor får svårt att hitta någonstans att bo. Det skulle även leda till ökad arbetslöshet och att kompetens lämnar byggbranschen, något som vållar stora problem den dagen konjunkturen vänder och byggstarterna ökar. 

Minskat byggande på en ort drabbar dessutom andra funktioner i lokalsamhället, då en byggnadsarbetare sätter tre andra i arbete.   

En långvarig bostadskris vore alltså en katastrof för hela Sverige. Men regeringen har fortfarande chansen att agera och motverka en kris som kan få effekter över flera generationer. När höstbudgeten presenteras är det upp till bevis.  

Marie Linder
förbundsordförande Hyresgästföreningen 

Johan Lindholm
förbundsordförande Byggnads

Publicerad: Expressen.

Uppdaterad: