Byggnads Väst

ALLT LÖSTE SIG. När Ionel Raducanusa upp sig för att byta jobb fick han inte sin slutlön. Tack vare Byggnads löste det sig.

Fotograf: Peter Gustafsson

Fick utebliven lön tack vare Byggnads

När Ionel Raducanu sa upp sig för att byta jobb fick han inte ut all övertid, slutlön och semesterersättning.

Tack vare sitt medlemskap i Byggnads fick han hjälp att få ut de
25 000 kronor som företaget var skyldiga honom.

Publicerad:

Ionel Raducanu, 46 år, har lång erfarenhet som byggnadsarbetare. I Rumänien jobbade han med att svetsa ihop gasledningar. När han kom till Sverige 2011 började han som asbetssanerare.

De senaste fyra åren har han varit håltagare.

– Det har varit väldigt mycket att göra. Ofta har vi haft två–tre arbetsplatser varje vecka.

I september valde han att byta företag efter att kompisar frågat honom om han inte ville jobba tillsammans med dem. När han sa upp sig fick han problem med att få ut den lön hans gamla företag var skyldig honom. Det var övertid, semesterersättning och slutlön på sammanlagt 25 000 kronor före skatt som arbetsgivaren var skyldig. Men Ionel fick inte pengarna.

Lyckade förhandlingar

Han kom i kontakt med Byggnads och ombudsmannen Jan Nyqvist. De satte sig med arbetsgivaren och kom överens. All lön ska betalas ut.

– Det är viktigt att vi står upp för den svenska modellen med ordning och reda. Nu gick det snabbt att komma överens, men om inte Byggnads är med är det risk att människor blir lurade, säger Jan Nyqvist.

När vi träffade Ionel hade han fått ut alla pengar och var på väg att börja arbeta på sitt nya företag.

– Och trots allt har jag nu en bra relation med min gamla chef. De har ringt och frågat om jag vill jobba när de behöver folk, säger Ionel.

När han kom till Sverige och började jobba gick han direkt med i Byggnads eftersom en kompis från Rumänien tipsade honom.

– Han sa att jag minst måste vara med i A-kassan, men helst facket också, säger Ionel.

När han hamnade i kläm fick han också den hjälp han ville ha.

– Om du inte är med i facket kan du inte göra någonting när det blir problem med till exempel lönen, säger Jan Nyqvist.

Facket fungerar sämre i Rumänien

Ionels erfarenhet från fackföreningar i Rumänien är sämre.

– Där var det mycket korruption, säger han.

Många gästarbetare har liknande upplevelser från sina hemländer vilket kan förklara varför många väljer att inte gå med i Byggnads när de flyttar till Sverige för att arbeta. Samtidigt råkar många av dem mer illa ut här i Sverige än svenska arbetare på hemmaplan.

– När du kommer till Sverige kanske du börjar jobba andra dagen, men du vet ingenting om hur något fungerar. Jag vet killar som bott tio–tolv personer i en liten stuga. De blev hämtade varje morgon klockan sex och jobbade till 18 på kvällen. När tre månader gått fick de inga pengar, berättar Ionel.

Han har också sett rumäner som bott tio stycken i en container.

– Jag hade tur när jag kom. Jag kände en person som hjälpte mig.

Ionel tycker att facket kan bli bättre på att informera alla arbetare från andra länder. Han föreslår att Byggnads ska hyra en stor lokal och bjuda in arbetare från andra länder.

– Ni kan prata om facket. 60–70 procent av dem som kommer från andra länder vet inte hur det fungerar i Sverige.

PETER GUSTAFSSON

BLI MEDLEM

LÄR DIG MER OM DINA RÄTTIGHETER

Uppdaterad: