För låga löner på Karlatornet – redovisningsbyrå hjälpte företag fuska
Byggnads Väst har avslöjat ett redovisningsföretag som hjälpt ett byggföretag förfalska lönespecifikationer för 20 anställda.
Sammanlagt har de fått drygt en miljon för lite i lön.
Nu medger företagets ledning att de medvetet lämnat över felaktiga dokument.
Fusket uppdagades i samband med Byggnads dagliga och evigt pågående granskande av företag i byggbranschen.
Det aktuella företaget är ett bolag som gör jobb åt flera kända byggfirmorna i Västsverige. De har bland annat lagt golv i Karlatornet som underentreprenör åt Serneke och jobbat för Veidekke.
De har svensk personal men tar även hit arbetare från andra länder.
Byggnads har bland annat hittat fusk med lönespecifikationer och anställningsavtal. De anställda har fått för låga och felaktiga löner.
– När vi först fick lönespecifikationerna såg de normala ut, men när vi tittade närmare var det inte en siffra som stämde, säger en ombudsman på Byggnads Väst som arbetar med att granska företag i byggbranschen.
Totalt hade de 20 anställda fått cirka en miljon kronor för lite i lön under den aktuella perioden.
Allt för vanligt med fusk
I samband med förhandlingar mellan Byggnads, företaget och Byggföretagen (BF) har företaget medgett att de fuskat.
Tyvärr är det allt för vanligt att byggföretag fuskar med löner. Ofta är det systematiskt och i det här fallet har vi alltså sett att de fått hjälpt av en redovisningsbyrå som förfalskat dokument.
– Det finns redovisningsbyråer som specialiserat sig på att hjälpa företag som kommer från ett annat land med hur de ska betala ut och redovisa löner i Sverige. Ofta är de själva från samma land.
De hjälper byggföretagen att dölja saker.
– Inte minst för Byggnads. Allt för att runda kollektivavtalet, säger ombudsmannen.
Långt under lägstalönen i kollektivavtalet
Till exempel kan det vara en anställd som får cirka 230 kronor i timmen. Men det är då 165 kronor i timmen plus ett traktamente som bakats in i lönen. (Lägstalönen i Byggavtalet är 181,50 kronor).
Ett traktamente ska alltid ligga ovanpå lönen, inte som i det här fallet inbakat i timlönen. Delen som är traktamente är dessutom skattebefriad i hemlandet.
– Företaget lurar sitt land på skattepengar, samtidigt som det ser ut som att de uppfyller lönekraven till de anställda enligt svenska kollektivavtal. Och i slutändan får de anställda för lite i lön, säger Byggnads Västs ombudsman.
Byggnads har sett semesterersättningar som ändrats och arbetstidsförkortning som inte används eller att de anställda inte fått avtalsenliga löneförhöjningar varje år.
Det här är vanliga metoder att fuska som är svåra att upptäcka vid en första rutinkontroll då Byggnads begär ut lönespecifikationer från ett företag.
Byggnads har också svårt att granska en redovisningsbyrå på samma sätt som vi granskar byggföretag som har kollektivavtal.
Upptäcktes först vid en fördjupad kontroll
I det aktuella fallet var det när Byggnads begärde en så kallad fördjupad kontroll som vi kunde se det systematiska fusket.
– Här hade vi även hjälp av att vi har medlemmar på företaget och alltså kunde fråga dem vad de tjänar och be att få titta på deras lönespecifikationer.
Ombudsmannen tar fram lönespecifikationer för en av de 20 anställda.
När vi begärt ut uppgifterna från företaget har de redovisat till Byggnads i två omgångar. Siffrorna skiljer sig åt från den ena gången till den andra, bland annat på timmar och övertid. Däremot är slutsumman densamma.
En tydlig varningsklocka för fusk.
Tre versioner av lönespecifikation för samma månad
När ombudsmannen sedan visar den lönespecifikation vi fått av den anställde stämmer inte heller de siffrorna.
Det är alltså tre olika versioner av en lönespecifikation för en och samma månad.
Dessutom är den anställdes namnteckning förfalskad. Och det gäller samtliga anställningsavtal.
Det är alltså även 20 fall av urkundsförfalskning.
Företaget ligger just nu i rekonstruktion, bland annat på grund av att beställare inte betalt fakturor på cirka 1,5 miljoner kronor.