"Lösningar finns för att öka yrkesutbildningarnas attraktivitet”
Nog måste byggnadsarbetare vara ett av de äldsta yrken som fortfarande finns? Mänskligheten har alltid behövt tak över huvudet, och under många tusen år så har det byggts bostäder av olika slag. Med detta vill jag ha sagt att vi byggnadsarbetare alltid varit oerhört viktiga för samhällsbygget. Och vi är så fortfarande än idag, nu kanske mer är någonsin.
Vi ska bygga bort bostadsköer, se till att det byggs sjukhus, äldreboende, fängelser och industrier. Vi ska energieffektivisera och byggsektorn är viktig för att vi ska nå uppsatta klimatmål. Om ingen snickare finns, så blir inte mycket gjort. Om betongaren inte finns på plats så stannar bygget upp och om VVS:aren uteblir så fungerar inte verksamheten. För att ta några exempel. Och för att duktiga yrkespersoner ska kunna ta sig an framtidens utmaningar så måste det finnas bra utbildning för kommande generationer byggnadsarbetare. Det finns bra utbildningar idag men många har stora brister. Tyvärr.
Vi vet att hos dem som ska söka till gymnasiet sjunker andelen som söker till ett yrkesprogram som sitt första val. När Skolverket nyligen presenterade statistik över sökande och antagna till gymnasieskolan visade den att trenden med färre sökande till yrkesutbildningarna fortsätter på många håll.
Nu möts både fackföreningar och studie- och yrkesvägledare av alarmerande rapporter om att byggprogrammens lärlingar har svårt att hitta arbetsplatser. Osäkerheten sprider sig till högstadieeleverna, vilket resulterar i att yrkesprogrammen förlorar i status och får allt färre sökande.
Allt sammantaget är detta en nedåtgående spiral som allvarligt hotar kompetensförsörjningen i branschen och på sikt det svenska samhällsbygget i stort.
Hur kommer det sig då att ungdomarna inte får praktik eller lärlingsplatser?
Jo för att en lärling inte är lönsam på kort sikt. Att ta in en praktikant är inte lönsamt. När marknadskrafterna får råda blir framtidens byggnadsarbetare bortrationaliserade till förmån för flexibla bemanningsföretag, inte sällan från låglöneländer.
Men lösningar finns för att öka yrkesutbildningarnas attraktivitet och lättare slussa ut eleverna på arbetsmarknaden:
Krav på högskolebehörighet i alla yrkesprogram är ett måste. I ung ålder vill man inte känna sig låst till ett yrke. Det borde vara självklart att företag som bygger för våra skattepengar tar ansvar för framtiden och anställer lärlingar.
Studie- och yrkesvägledningen i landets skolor behöver stärkas så att varje enskild elev garanteras den vägledning de har rätt till. Kopplingen mellan
skola och arbetsliv behöver också stärkas, för att ge eleverna mer och bättre kunskaper om yrken och arbetsmarknaden. För att nämna några lösningar.
Klarar vi inte av att utbilda och rusta framtidens byggnadsarbetare kommer vi inte heller att klara de bygg- eller klimatmål
vi har satt upp.