Ojämlikheten ökar mest i Sverige bland länderna i västvärlden

Vi behöver prata om jämlikhet. Begreppet innebär att individer eller grupper ges lika möjligheter och behandlas likvärdigt i samhället, ofta utifrån alla människors lika värde. Det innebär i sin tur lika eller rättvis fördelning av status, makt och resurser. Det kan tyckas som självklarheter, men det är det inte. Långt därifrån. När det kommer till makt och resurser så finns det starka krafter som inte vill se någon förändring.

Hur står det till med jämlikheten i Sverige idag? Tyvärr är Sverige det land i västvärlden där ojämlikheten ökat mest under de senaste decennierna. Växande klyftor har stora konsekvenser för demokratin och för sammanhållningen i samhället.

Många debattörer på högersidan menar att den som påstår att ojämlikheten har ökat svartmålar och hittar på. Men det är många opolitiska aktörer som konstaterar samma sak. Nu senast var det Finanspolitiska rådet, en myndighet med uppgift att oberoende granska regeringens finanspolitik.

Rådet säger i en rapport, på torr utredningssvenska, att den sammanlagda ekonomiska ojämlikheten i Sverige har ökat mer än vad som syns i den officiella statistiken. Och inte nog med det. I rapporten står även: ”Den sociala tilliten kan urholkas om människor upplever samhället som orättvist, med ökad brottslighet som följd. I längden kan en stor ojämlikhet leda till att vissa grupper kopplar grepp om politiken medan andra grupper förlorar tilltron till den politiska processen. Då är demokratin i fara.”

Jag tycker att det är uppseendeväckande slutsatser från en statlig myndighet med ekonomer som inte direkt kan beskyllas för vänsterextrema ståndpunkter. En sak är säker, den här utvecklingen har jag varnat för under lång tid. Frågan är: lyssnar våra politiker? Det dystra svaret är nej.

För den som vill föra en politik som skapar ett mer jämlikt samhälle finns massor att göra. För att ta några exempel:

• Ny skattepolitik. Det behövs en generell skatteöversyn. Men för att öka jämlikheten måste även kapitalinkomster, såsom räntor, utdelningar och vinster, beskattas mer rättvist.
• Jämlik skola. Föräldrarnas bakgrund har störst betydelse för hur bra en elev lyckas i skolan. Vi behöver en skola som ska utjämna, inte spä på, orättvisa skillnader.
• Bra bostäder till alla. I majoriteten av landets kommuner råder bostadsbrist. Men byggtakten är låg och det som byggs blir dyrt. Staten måste ta ett ökat ansvar!

Det finns självklart massor fler saker att göra. Nu är det upp till oss att ställa krav på politiken. Om inte vi väljer väg, så gör någon annan det åt oss.